Översvämning innebär att vattensamlingar täcker marker som normalt inte står under vatten. Varmare klimat påverkar nederbörd, snötäcke, vårflod och havsnivå, vilket i sin tur påverkar vattnets variation och risken för översvämningar. Denna artikel handlar främst om översvämning vid sjö och vattendrag.
Översvämningsrisken varierar mellan olika vattendrag och sjöar, beroende på hur flacka stränderna är och om det finns byggnader och infrastruktur i översvämningskänsligt läge. Många av landets vattendrag är reglerade vilket innebär att det går att kontrollera hur vattenflödena varierar och risken för översvämning kan till viss del påverkas av det.
Det är viktigt att vi skyddar oss mot framtida översvämningar och den viktigaste åtgärden är att undvika att bygga i områden som har risk att översvämmas. Det finns också en rad klimatanpassningsåtgärder för att skydda befintlig bebyggelse och olika åtgärder passar för olika sjöar eller vattendrag.
Ökning av höga flöden vintertid märks redan
I oreglerade vattendrag följer flödet en naturlig årsrytm och redan idag kan vi se en påverkan av klimatets förändring i den typen av vattendrag. Historiskt visar de mätningar SMHI har, en tydlig ökning av höga flöden vintertid. Sett över ett år, eller för andra årstider är det inte lika tydligt hur höga flöden förändras.
Vattendrag i södra Svealand och Götaland
I Götaland och de södra delarna av Svealand kommer det att bli ovanligt med stora snötäcken och vårfloden kommer att utebli de flesta år. Samtidigt ökar vinternederbörden, som främst kommer att falla som regn. Detta sammantaget gör att vi vintertid generellt kommer få mer vatten i mark, vattendrag och sjöar. De extrema vattenflödena och vattennivåerna kommer att inträffa oftare än i dagens klimat, framförallt vintertid, vilket i sin tur leder till en ökad översvämningsrisk i utsatta områden längs sjöar och vattendrag.
Oreglerade, eller måttligt reglerade vattendrag i Norrland och norra Svealand
I norra Sverige är bilden mer splittrad. I dagens klimat sker högflöden i de oreglerade vattendragen nästan alltid under vårfloden. I stora delar av Norrland och norra Svealand kommer vi fortsatt att få ett sammanhängande snötäcke vintertid, men snötäcket kommer på många håll att bli mindre och snösmältningen inträffa tidigare. Det gör att vårfloden blir mindre och i stora delar av norra Sverige minskar risken för höga flöden på våren.
Det finns områden i de norra fjälltrakterna där temperaturen, trots den globala uppvärmningen, inte ofta kommer att få smältperioder vintertid. På grund av att nederbörden ökar vintertid beräknas snötäcket att öka i dessa delar av landet, med följd att extrema flöden kan inträffa oftare.
Kraftigt reglerade vattendrag – reglering större påverkan än klimat
De stora älvarna i landet som är mest påverkade av regleringar är Luleälven, Skellefteälven, Göta älv, Ångermanälven, Indalsälven, Umeälven, Dalälven, Ljusnan och Ljungan samt många av deras biflöden. Även i en del mindre vattendrag har regleringen en stor påverkan.
I de stora kraftverksälvarna samlas smältvatten från vårfloden upp i sjöar och kraftverksmagasin och släpps under vintern när efterfrågan på el är stor. I dessa vattendrag är risken för höga flöden som störst under hösten när magasinen är påfyllda och det kommer ytterligare regn.
Regleringarna i de stora älvarna ger en mindre vårflod och ett högre vinterflöde, alltså liknande förändringar som ett varmare klimat ger. Vattenregleringen beräknas ha större påverkan på vattenflöden och vattennivåer än vad klimatförändringen har.
Hur regleringen ser ut i framtiden vet vi inte. Vi står inför stora förändringar vad gäller Sveriges elproduktion och vattendragen kommer att regleras på ett annat sätt än i dag. Den framtida förändringen av regleringen påverkar sannolikt vattenflödena mer än vad klimatförändringarna gör. Det gör att det är svårt att säga hur vattenflöden och nivåer i de kraftigt reglerade vattendragen kommer att ändras i framtiden. Men eftersom det i dessa vattendrag finns en möjlighet att styra vattenflödena finns också en möjlighet att anpassa regleringen till ett förändrat klimat.
Tätorter, låglänta områden och bäckar – känsliga vid skyfall
I ett varmare klimat kommer den ökade frekvensen av skyfall riskera att orsaka översvämningar och stor skada i städer och låglänt jordbruksmark. I städer finns det mycket hårdgjorda ytor som hindrar vattnet från att rinna ned i marken. Vattnet forsar istället snabbt ned till stadens lägsta punkter. Belastningen på dagvattensystem blir mycket stor. Stora vattendrag påverkas inte av enstaka lokala skyfall men de minsta vattendragen får höga flöden vid dessa tillfällen.
Detta är problematik som de flesta kommuner arbetar för att lösa redan idag. Översvämningar som orsakas av skyfall kan den enskilda fastighetsägaren idag få ersättning för av försäkringsbolagen, men i framtida klimat är risken att dessa kostnader är något som fastighetsägare får stå för själva.
De stora sjöarna – Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren
Översvämningsrisken kring Sveriges största sjöar följer inte helt de framtida förändringar som är beskrivna ovan. Sjöarnas storlek och reglering får en stor påverkan.
Läs mer om de stora sjöarna i framtida klimat.
Sammanfattning
I tabellen nedan visas hur översvämningsrisken förändrats vid olika tid på året och för olika typ av vatten i landet.
| Vattendrag i södra Svealand och Götaland |
Vinterflödena väntas öka och ge höga flöden. Höstflöden ökar. Vårfloden minskar eller uteblir helt. Risk för skyfall ökar, men påverkan på större vattendrag är begränsad då skyfall oftast är lokala. I denna del av landet beräknas det bli vanligare med höga flöden i framtiden. |
| Oreglerat vattendrag i Norrland och norra Svealand |
Vårfloden blir generellt mindre förutom i de nordligaste delarna och höglänta områden. Skyfall ökar sommartid, men påverkan på stora vattendrag är begränsad. Nederbörden ökar generellt vilket leder till ökad risk för höga flöden under höst. I denna del av landet beräknas det bli mindre vanligt med höga flöden i framtiden då vårfloden minskar. |
| Kraftigt reglerat vattendrag |
I de kraftigt reglerade vattendragen är det svårt att bedöma framtida förändring. Vattenregleringen har en stor påverkan på vattenflödena och har påverkat vattenflöden och nivåer mer än vad klimatförändringen beräknas göra. |
| Tätorter, låglänta områden och bäckar |
Risken för skyfall ökar med risk för stora negativa konsekvenser. |
| De stora sjöarna |
Läs mer om de stora sjöarna i framtida klimat. |