Vattnets kretslopp kallas den eviga process som gör att vattnet cirkulerar mellan jord, luft och hav. Solens energi gör att vattenånga stiger till luften från mark, vegetation och öppna vattenytor. När luften kyls av faller vattnet som nederbörd för att tas upp av vegetation, lagras som is och snö eller rinna genom mark, grundvatten och vattendrag där det avdunstar igen eller rinner ut i havet där vattnet så småningom ångar upp i luften.
I varmare klimat snabbas det hydrologiska kretsloppet upp. Mer vatten avdunstar från hav, sjöar, vattendrag, mark och genom växternas upptag av vatten. Den varma luften kan hålla mer vattenånga. Det gör att nederbörden generellt ökar, även om skillnaderna är stora mellan olika delar av världen.
Redan idag är vattnets kretslopp påverkat av att klimatet förändras. Dessa effekter kommer att förstärkas i framtiden och påverka våra samhällen. Vi behöver anpassa oss till både mer och mindre vatten.
Mer nederbörd
I Sverige har nederbörden redan ökat och väntas öka mer i framtidens klimat, i princip över hela landet och över hela året. Vi kan vänta oss att kraftig nederbörd, som ofta förekommer sommartid, blir mer intensiv i varmare klimat. Det kan leda till stora översvämningar i tätorter där vattnet inte kan rinna ner i marken på grund av de hårdgjorda ytorna.
Det är inte bara de intensiva regnen som ökar utan vi kommer att se en ökad nederbörd generellt. Mycket nederbörd under en längre period leder till höga flöden och kan ge översvämningar i låglänta områden kring sjöar och vattendrag.
Mindre snö
Historiskt sett i Sverige, har mycket av nederbörden fallit som snö under vinterhalvåret och ett snötäcke har byggts upp i stora delar av landet. När snön sedan smält har en kraftig ökning av markvattenhalt, vattenflöden och vattennivåer skett.
Dessa förhållanden har till viss del ändrats och beräknas ändras mer i framtiden. Perioden med snötäcke blir kortare och en större del av vinternederbörden faller som regn. Det blir vanligare med snösmältning vintertid. Den totala mängden nederbörd under vintern ökar också. Dessa förändringar medför att marken blir blötare och att vattenflöden och vattennivåer blir högre vintertid. Vårfloden kommer generellt att inträffa tidigare och vara mindre eller utebli helt.
Ökad avdunstning
Till skillnad från snösäsongen, blir växtsäsongen längre i ett varmare klimat. Det gör att växterna tar upp vatten från marken under en längre period. Även den avdunstning som sker från sjöar, vattendrag och mark blir större i ett varmare klimat. Det gör att marken blir torrare och den mängd vatten som rinner till sjöar, vattendrag och grundvattenmagasin minskar under sommarsäsongen. Dessa fylls på mest under vinterhalvåret eller i samband med snösmältningen. Den nederbörd som faller sommartid tas i stor utsträckning upp av växtligheten. Med en längre växtsäsong i framtiden kommer påfyllning av sjöar, vattendrag och grundvattenmagasin ske under en kortare del av året. Under sommarhalvåret är behovet av vatten ofta större. Detta tillsammans med en minskad tillgång kan leda till att det i framtiden blir vanligare med vattenbrist.
Variation mellan år
Idag varierar vattentillgången mellan år. Vissa år är blöta med rikligt med nederbörd medan andra är torrare. Vissa år är vårfloden mycket kraftig beroende på väderförhållanden, och andra år inte. Vi kommer fortsatt ha stor variation mellan år, och eftersom extremväder väntas bli vanligare, kommer denna variation sannolikt bli större.
En summering – både mer vatten och mindre vatten
I framtiden kan vi alltså förvänta oss att både perioder med mycket vatten och lite vatten blir vanligare i Sverige. Olika delar av landet och olika årstider skiljer sig åt. I vissa delar av landet ökar risken för både vattenbrist och översvämningar, men vid olika tider på året.
Läs om hur vattentillgången i olika delar av landet påverkas i ett varmare klimat.