Brandriskprognoser

SMHI informerar sedan många år om brandrisken. Vanligaste är att det först på våren kommer information om risk för gräsbränder och därefter information om risk för skogsbränder.

Brandriskprognoserna grundas på flera olika beräkningsmodeller som löpande utvecklas på SMHI i samarbete med Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB. På senare år har också utvecklingen skett i samarbete med forskningsinstitutet RISE och Sveriges Lantbruksuniversitet.

Brandriskprognossystemet ger prognoser för sex dygn för skogsbrandsrisk samt bränsleuttorkning skog och gräsbrandsrisk. Systemet ger också prognoser för kommande 48 timmar för skogsbrandsrisk och gräsbrandsrisk. Modellerna som beräknar de olika brandriskprognoserna utnyttjar observationer och prognoser för nederbörd, temperatur, vindhastighet, relativ luftfuktighet, solstrålning och snötäcke.

Information om brandrisk förmedlas bland annat genom radions P1 och SMHIs webbsida. Brandriskprognoskartor finns också tillgängliga på MSBs webbsida. För bland annat räddningstjänster och länsstyrelser finns även en inloggningsskyddad tjänst, Brandrisk skog och mark. Tjänsten är ett beslutsstöd och ger samlad information om brandriskprognoser och uppgifter om rådande väder samt utgör bland annat underlag för att vidta förebyggande brandskyddsåtgärder, planering av släckningsinsatser och för utfärdande av eldningsförbud.

MSB har också en applikation för smarta telefoner (Brandrisk Ute) riktad till privatpersoner och allmänheten som också ger information om brandrisk och råd om brandskydd. Där finns även information om utfärdade eldningsförbud. 

Sedan 2021 finns också öppna API:er för brandriskinformation. Det innebär att det finns brandriskdata fritt tillgängliga för såväl allmänheten som tjänsteutvecklare i webbtjänsten för öppna data på smhi.se. 

I filmklippet förklaras när en gräsbrandsrisk utfärdas och vad det innebär.

Gräsbrandsrisk, avser det gamla fjolårsgräset

I Sverige sker gräsbränder under våren då fjolårsgräset torkar upp. Gräsbränder kan då sprida sig snabbt efter bara några timmars torrt väder i fjolårsgräset. Risknivån beror bland annat på aktuell relativ luftfuktighet, vindhastighet och solstrålning, men minskar också allt eftersom nytt grönt gräs börjar växa upp. Gräsbrandssäsongens utveckling i olika delar av landet bestäms genom beräkningar av det gröna gräsets inväxning med hjälp av temperatursummor. När det nya gröna gräset vuxit upp är gräsbrandssäsongen slut.  Gräsbrandssäsongen börjar vanligen i februari i södra Sverige och avslutas i juni i norr.

Den aktuella vädersituationen har en direkt påverkan på gräsbrandsrisken. Risken kan förändras mycket snabbt till exempel vid förändringar i sol och molnighet eller vind. Gräsbrandsrisken beräknas bara där prognosen anger snöfritt (barmark). Gränsen mellan barmark och snötäckt mark är dock svårdefinierat speciellt på våren då stor variation kan förekomma. Till exempel i en södersluttning där solen värmer och snön smälter bort fortare än i skuggade lägen. Det kan få till följd att i områden som visar snötäckt mark i prognosen så kan det finnas lokala områden som har barmark och därmed kan även gräsbrandsrisk förekomma.

Under gräsbrandssäsongen anges gräsbrandrisken som Mycket Stor, Stor, Måttlig eller Liten utifrån spridningshastigheten för en möjlig gräsbrand. Spridningshastigheten väger in hur torrt fjolårsgräset är samt tar hänsyn till det gröna gräsets inväxt.  Beräkningarna använder temperatur, relativ luftfuktighet, vindhastighet, solstrålning och nederbörd. 

Under torra somrar kan gräsytor börja vissna så mycket att de blir brännbara. Då kan brandriskprognoskartan för skogsbrandsrisk spridning ge vägledning för brandrisken på gräsytor.

Prognoserna görs fyra gånger per dygn för 6 dygn och återspeglar den högsta risken under dygnet samt per timme för kommande 48 timmar och som beskriver variationen i risk under dygnet.

Skogsbrandsrisk

Beräkningarna som ligger till grund för skogsbrandsrisk är hämtad från den Kanadensiska Fire Weather Index (FWI)-modellen. Den utgår från hur uttorkat bränslet är och beräknar därefter brandbeteende och spridningsrisk. Modellen är väl använd både i och utanför Europa för beräkning av brandrisk och använder temperatur, nederbörd, relativ luftfuktighet och vindhastighet som indata.

Skogsbrandsrisken delas in i sex olika index från 5E (extremt stor brandrisk) till 1 (mycket liten brandrisk) och som visas i brandriskprognoskartorna. Totalt innehåller modellen sex olika delindex som vägs samman på olika sätt och bland annat beskriver spridningshastighet och uttorkningen av bränslet. Prognoserna görs fyra gånger per dygn för 6 dygn som avser eftermiddagen då brandrisken ofta är som störst samt per timme för kommande 48 timmar och som beskriver variationen i risk under dygnet.

Bränsleuttorkning skog

En viktig faktor är också att ha kunskap om hur uttorkat det är i bränslet och de nedre markskikten, vilket har betydelse vid en skogsbrand.
Skalan för bränsleuttorkning skog anges från 5E (Extremt torrt) till 1 (Mycket blött) och utgår från FWI-modellens index som beskriver hur uttorkade de nedre markskikten är. Indata är temperatur, nederbörd och relativ luftfuktighet.

Prognoserna görs fyra gånger per dygn för 6 dygn då uttorkningen inte varierar nämnvärt under dygnet.