Svenska snödjupsrekord

Mäktiga snödjup under vintern och oväntade snöfall under sommarhalvåret har alltid tilldragit sig stort intresse. Men det är först under senare år som det har genomförts en mer systematisk genomgång av de största snödjupen för alla månader och landsdelar.

De allra största snödjupen i Sverige har föga förvånande noterats i fjälltrakterna. Men främst under de inledande månaderna av snösäsongen har det hänt att stationer i de norrländska kustlandskapen tagit sig in på rekordlistorna.

I Svealand är det praktiskt taget uteslutande stationer i Dalarna och Värmland som svarar för rekorden.

I Götaland är det i allmänhet i de norra landskapen som de största snödjupen uppmätts. På grund av kraftig drivbildning kan dock snöförhållandena vissa vintrar vara minst lika svåra i till exempel Skåne och Öland.

Under månaderna juni-september är det ytterst sällsynt med snötäcke i Götaland (med undantag av djupa klyftor och liknande).

Osäkerheter när det gäller snödjupsrekord

Det är ofta lättare att granska snödjupsrekord än rekord för andra parametrar. Detta eftersom snödjupet inte varierar hur mycket som helst från dag till dag samt att det finns ett samband mellan snödjupsökningar och uppmätt nederbördsmängd.

En brist är att många stationer endast rapporterat snödjup några dagar per månad eller inte alls. Dessutom har snödjupet oftast rapporterats högst en gång per dygn. Framför allt under sommarhalvåret kan det då hända att tillfälliga snötäcken hinner sjunka ihop eller smälta bort mellan observationstillfällena.

Vid anmärkningsvärda snöfall har observatörer ibland gjort extra noteringar mellan de ordinarie observationstillfällena. Sådana noteringar har godkänts som rekord om snödjupsobservationerna i övrigt förefallit rimliga.

Snödjup på slätt och i skog

Fram till mitten av 1990-talet hade klimatobservatörerna möjlighet att ange två olika snödjup, på slätt respektive i skog. Förmodligen härstammade detta från en tid då det var viktigt att känna snödjupet i skog i samband med timmerkörslor och liknande.
Det kan te sig förvirrande att det finns två olika snödjup från samma station och tidpunkt. Principen när det gäller snödjupsrekord har varit att använda snödjupet "på slätt" som representativt för förhållandena vid stationen. Om snödjupet "i skog" varit större anges detta i de särskilda kommentarerna kring rekorden.
Om bara det ena av snödjupen har angivits så används detta oavsett om värdet varit ifyllt i kolumnen för slätt eller skog.

Trots att begäran om observationer av snötäcket funnits sedan åtminstone 1880-talet, så var det först med säsongen 1904/1905 som observationer av snödjup inleddes i mer regelbunden form.
Mätningar av snödjup dessförinnan var i allmänhet ytterst sporadiska och oftast uttryckta i hela fot eller tum. Sådana värden har bara undantagsvis tagits med i de ordinarie rekordtabellerna, utan har i stället bifogats som kommentarer.

Högfjällsstationer

Observationer av snödjup vid högfjällsstationer har förekommit i ganska begränsad omfattning i Sverige. I förekommande fall redovisas rekordvärden för sådana stationer i särskilda tabeller.