Radar

Med radarteknik kan man upptäcka föremål och bestämma deras position. En väderradar övervakar nederbörd och gör det med hög upplösning i både tid och rum. Den är ett värdefullt hjälpmedel när man gör meteorologiska och hydrologiska prognoser.

Information från flera närliggande väderradar kan sättas samman till en bild som täcker ett större geografiskt område. En sådan bild kallas för en radarkomposit.

De meteorologiska instituten i Norge, Sverige, Finland, Estland och Lettland samarbetar för att tillsammans kunna skapa en radarkomposit som går utanför det egna landets gränser.

Detta samarbete kallas NORDRAD och tillsammans med information från ytterligare några radar har man kunnat skapa en radarkomposit som täcker in nästan hela Norden och Östersjön. Detta är en av de första internationella kompositerna som har gjorts.

Radar som används i vår del av världen arbetar i ett frekvensband på 5,6 GHz (5 cm våglängd) och har en räckvidd på 240-250 km. Genom att använda Dopplerteknik kan man även få ut värdefull vindinformation.

Felkällor

Väderradarn är ett utmärkt redskap för att övervaka den rumsliga fördelningen av nederbörd, men som för varje annan mätmetod finns det felkällor som det är viktigt att känna till.

Vissa fel har sitt ursprung i radarn, medan andra har atmosfäriska eller geografiska orsaker. Fel kan också uppstå i den tekniska hanteringen eller behandlingen av data.

Idag pågår mycket forskning och utveckling för att identifiera och eliminera felkällor, så att bilden som kommer till användaren är så korrekt som möjligt.