Ozon

Ozon är en gas som består av syreatomer, och den förekommer naturligt i atmosfären. Ozon är farligt för människor, djur och växter när det uppkommer nära marken, men högre upp i atmosfären skyddar den oss mot farlig strålning.

Ozonmolekylen består av tre syreatomer, med den kemiska beteckningen O3, till skillnad från det två-atomiga syret, O2, vilket vi tillgodogör oss vid andningen.

Vid de förhållanden som råder i jordens atmosfär är ozon en giftig gas. Den är kraftigt oxiderande och kan därför irritera slemhinnor och ögon samt verka nedbrytande på exempelvis gummi.

Bildning

Eftersom ozon är starkt reaktiv kan den brytas ner snabbt. men eftersom den trots allt finns måste den återbildas hela tiden.
 
Ozon bildas när en syremolekyl (två syreatomer som sitter ihop) splittras av UV-strålningen från solen på höga höjder så att de ensamma atomerna kan slå sig samman med hela syremolekyler och bilda ozon (tre syreatomer som sitter ihop). Den viktigaste platsen för ozonbildning är på hög höjd över ekvatorsregionen.

Kemiska processer nära markytan bryter vanligtvis ned ozonet i troposfären, den lägre delen av atmosfären. Men under inverkan av luftföroreningar från industrier och biltrafik  och solljus bildas ozon även nära marken, så kallade fotokemiska reaktioner.

Under vår och försommar förekommer ibland episoder i bland annat Sverige med så höga halter att det ger hälsoproblem. Om man är känslig bör man stanna inne med stängda fönster och dörrar vid sådana ozonepisoder.

Ozon på olika höjd

Ozon finns från jordytan upp till mycket höga höjder. Merparten befinner sig i stratosfären på cirka 10 - 50 km höjd och denna ansamling av ozon kallas därför ofta för ozonskiktet.

Ozonet högt upp i atmosfären är bra eftersom det fungerar som ett filter mot den skadligaste UV-strålningen. Ett minskat ozonskikt medför att mer skadlig UV-strålning kan nå jordytan. För människor kan detta innebära ökad risk för hudcancer, skador på ögon och påverkan på immunsystemet.

Marknära ozon kan däremot vara ett miljöproblem. På grund av sin reaktivitet orsakar detta ozon betydande skador på exempelvis gummi och vissa grödor samt irritation på slemhinnor hos människor.

En förändrad strålning kan också påverka ekosystemen. Exempel på negativ inverkan skulle vara minskade skördar och störningar i näringskedjan i havet. Även vissa djurarter tros kunna påverkas negativt av hög UV-strålning.

Man skall inte heller förringa den ekonomiska betydelsen av att vissa material såsom plaster, färger, papper, och gummi bryts ner av UV-strålning.