Huvudinnehåll

Utforska ett ämne i kunskapsbanken

Meteorologi

Faktapaket: Nederbörd

När under året är sannolikheten för nederbörd minst?

Det förekommer då och då att någon ringer till SMHI och undrar vilken dag eller vecka som sannolikheten för att det inte ska komma någon nederbörd är som störst. Orsaken till frågan är att man ska anordna ett arrangemang utomhus, kanske en musikfestival eller en släktträff och då vill man ju förstås inte att det ska regna. Hur ligger det till? När under året är sannolikheten som minst för nederbörd?

För att kunna svara på frågan mer seriöst, än att bara titta på den genomsnittliga månadsnederbörden så studerades data från två stationer, Växjö och Falun, med daglig nederbörd för åren 1860 till och med 2016.

Genomsnittlig mängd nederbörd under dygnet under året

En genomsnittlig nederbördsmängd beräknades för alla 366 dagar inklusive skottdagen för de bägge stationerna och resultatet ritades upp, den övre figuren nedan. Den nedre figuren visar hur stor andel av dygnen i procent som det fallit minst 0,1 mm (nederbördsdygn). En utjämning gjordes av kurvorna i de bägge figurerna.

Graf som visar genomsnittlig dygnsnederbörd i mm. Falun (röd kurva) och Växjö (blå kurva)Förstora bilden

Genomsnittlig dygnsnederbörd i mm. Falun (röd kurva) och Växjö (blå kurva)

Figurerna visar att under mars är sannolikheten som minst för nederbörd, men då vill man ju inte ordna något arrangemang utomhus. Mars är för kallt!

Sannolikhet för nederbörd någon gång under dygnet

Om arrangemanget ska ske under sommarmånaderna är juni tveklöst att föredra, ju tidigare under månaden desto mindre sannolikhet för nederbörd men början av juni är vanligtvis lite kyligare än slutet. En avvägning måste göras - mindre sannolikhet för regn men svalare eller lite varmare och något större sannolikhet för regn. En annan fördel med juni jämfört med de andra månaderna är de långa ljusa kvällarna.

Graf som visar procent av dygnen som det faller nederbörd, minst 0,1 mm. Falun (röd kurva) och Växjö (blå kurva)Förstora bilden

Procent av dygnen som det faller nederbörd, minst 0,1 mm. Falun (röd kurva) och Växjö (blå kurva)

Av den andra figuren kan man lätt få intrycket av att det faller nederbörd nästan 50% av tiden under året. Så är inte fallet. För att ett dygn ska räknas som nederbördsdygn räcker det med att det fallit 0,1 mm någon gång under dygnet. Det kan alltså vara uppehåll i 23 timmar men regnat i en timme. 

Sannolikhet för nederbörd vid en godtycklig tidpunkt

Sannolikheten för nederbörd vid en godtycklig tidpunkt under året i Sverige ligger vanligen mellan 10 och 20%.

Det här är dock bara statistik och variationerna kan vara stora från år till år. Det bästa är förstås att lyssna på prognoserna och ha en reservplan för arrangemanget i fall det skulle dyka upp ett sommarregn.

Mer i detta faktapaket

  • Meteorologi

    Nederbörd

    Nederbörd är ett meteorologiskt samlingsnamn för flytande eller fasta vattenpartiklar som faller genom atmosfären. Nederbörden har ofta en tydlig g...

  • Nederbörd

    Extrem nederbörd

    Med extrem nederbörd avses mängder som väsentligt överstiger de normala, till exempel under en månad eller på en dag eller en timme.

  • Nederbörd

    Nederbördens fördelning

    Det finns flera faktorer som bidrar till att vissa delar av Sverige får mer nederbörd än andra. Men den dominerande vindriktningen är den kanske al...

  • Nederbörd

    Nederbördsintensitet

    Här beskrivs den subjektivt observerade intensiteten hos nederbörden utifrån manuella observationer. Då betecknad som svag, måttlig eller kraftig.

  • Nederbörd

    Nederbörd under året och dygnet

    De största nederbördsmängderna faller i genomsnitt under sommaren. Dessa nederbördstillfällen är ofta intensivare och inte lika långvariga som unde...

Relaterade faktapaket

Regn som faller ur hängrännor

Regn

Snö

Sjö med speglande moln

Vattenbalans och vattnets kretslopp

Vy över Brösarps backar med böljande landskap och träd

Historiskt klimat