För att kunna svara på frågan mer seriöst, än att bara titta på den genomsnittliga månadsnederbörden så studerades data från två stationer, Växjö och Falun, med daglig nederbörd för åren 1860 till och med 2016.
Genomsnittlig mängd nederbörd under dygnet under året
En genomsnittlig nederbördsmängd beräknades för alla 366 dagar inklusive skottdagen för de bägge stationerna och resultatet ritades upp, den övre figuren nedan. Den nedre figuren visar hur stor andel av dygnen i procent som det fallit minst 0,1 mm (nederbördsdygn). En utjämning gjordes av kurvorna i de bägge figurerna.
Figurerna visar att under mars är sannolikheten som minst för nederbörd, men då vill man ju inte ordna något arrangemang utomhus. Mars är för kallt!
Sannolikhet för nederbörd någon gång under dygnet
Om arrangemanget ska ske under sommarmånaderna är juni tveklöst att föredra, ju tidigare under månaden desto mindre sannolikhet för nederbörd men början av juni är vanligtvis lite kyligare än slutet. En avvägning måste göras - mindre sannolikhet för regn men svalare eller lite varmare och något större sannolikhet för regn. En annan fördel med juni jämfört med de andra månaderna är de långa ljusa kvällarna.
Av den andra figuren kan man lätt få intrycket av att det faller nederbörd nästan 50% av tiden under året. Så är inte fallet. För att ett dygn ska räknas som nederbördsdygn räcker det med att det fallit 0,1 mm någon gång under dygnet. Det kan alltså vara uppehåll i 23 timmar men regnat i en timme.
Sannolikhet för nederbörd vid en godtycklig tidpunkt
Sannolikheten för nederbörd vid en godtycklig tidpunkt under året i Sverige ligger vanligen mellan 10 och 20%.
Det här är dock bara statistik och variationerna kan vara stora från år till år. Det bästa är förstås att lyssna på prognoserna och ha en reservplan för arrangemanget i fall det skulle dyka upp ett sommarregn.