Freja den 8 november 2015
Ett intensivt lågtryck drog in över södra Sverige natten till den 8 november 2015 och blev därmed den höstens första storm.
Freja gav stormvindar (medelvind minst 24,5 m/s) vid fem svenska kuststationer. Det var den första stormen i svenska farvatten sedan den 9 april 2015.
| Medelvindhastighet | Station |
|---|---|
| 27,7 m/s |
Måseskär |
| 26,1 m/s | Väderöarna |
| 25,6 m/s | Vinga |
| 25,5 m/s | Nidingen |
| 24,6 m/s | Hanö |
Vindbyarna nådde orkanstyrka med som mest 38,0 m/s vid Väderöarna. Inne över land uppmättes stormbyar 26,4 m/s i Torup i Halland.
Storm även i Danmark
När Freja passerade Danmark uppmättes ungefär samma vindhastigheter som i Sverige.
Den högsta medelvindhastigheten var 27,3 m/s vid Hanstholm på norra Jylland. Samma station svarade även för den högsta byvindhastigheten med 34,6 m/s.
Återkomsttid
En beräkning av återkomsttiden för de vindhastigheter som förekom under Freja visar att det inte var fråga om någon extrem storm. Där det blåste som mest vid västkusten inträffar i genomsnitt sådana byvindhastigheter en gång vart sjätte år.
Namngivning
Ovädret gavs namnet Freja av den danska vädertjänsten (DMI), ett namn som även SMHI använde.
Gorm den 29-30 november 2015
En vädermässigt mycket händelserik novembermånad 2015 avslutades med en rejäl storm med namnet Gorm.
Vid middagstid söndagen den 29 november 2015 var Gorm fortfarande ett rätt beskedligt lågtryck med centrum över Brittiska öarna. I lågtryckets centrum var lufttrycket då strax under 985 hPa.
Över Nordsjön skedde sedan en kraftig fördjupning av lågtrycket och lufttrycket sjönk som mest 12 hPa på tre timmar.
Kring midnatt natten mot den 30 november hade Gorm sitt centrum över Götaland och hade utvecklats till ett fullvärdigt stormlågtryck. Över svenskt område var det lägsta lufttrycket 970,1 hPa på Gotska Sandön klockan 05 på måndagsmorgonen den 30 november.
Totalt mätte sju stationer storm i medelvind (≥ 24,5 m/s)
| Högsta medelvindhastigheter under Gorm | |
|---|---|
| Hanö | 29,6 m/s |
| Hallands Väderö | 29,5 m/s |
| Nidingen | 29,3 m/s |
| Ölands södra udde | 27,5 m/s |
| Vinga | 25,6 m/s |
| Ölandsbron | 25,4 m/s |
| Hoburg | 24,8 m/s |
För Ölands södra udde innebar detta nytt rekord sedan den nuvarande automatstationen uppfördes för 20 år sedan. Tidigare rekord var 25,1 m/s under stormen Sven den 5-6 december 2013.
Orkanbyar
I vindbyarna nådde vinden orkanstyrka (≥ 32,7 m/s) vid nio stationer.
| Högsta byvindhastigheter under Gorm | |
|---|---|
| Hallands Väderö | 39,8 m/s |
| Hanö | 39,0 m/s |
| Ölands södra udde | 38,0 m/s |
| Nidingen | 37,2 m/s |
| Helsingborg | 36,4 m/s |
| Hoburg | 35,9 m/s |
| Vinga | 34,0 m/s |
| Ölandsbron | 33,9 m/s |
| Fårösund-Ar | 33,4 m/s |
Notera att det inte bara var rena kuststationer som hade orkanbyar utan även Helsingborg med 36,4 m/s. Där överträffade man till och med det högsta värdet under den beryktade stormen Gudrun 2005, då vindbyarna som mest var uppe i 34 m/s i Helsingborg.
Mycket högt vattenstånd
I samband med Gorm så rådde mycket högt vattenstånd vid västkusten. Bland SMHIs stationer noterades det högsta vattenståndet i Viken med 154 cm över medelvattenstånd. I hela södra Kattegatt och norra delen av Öresund så låg nivåerna allmänt på minst 150 cm över medelvatten.
I Halmstad var det lokalt extrema förhållanden med registreringar på drygt två meter över medelvatten vid Sjöfartsverkets station där. Även från Ängelholm rapporterades vattenstånd på drygt två meter över medelvatten.
Höga flöden i västsvenska vattendrag
Gorm föregicks av flera dygn med mycket stora nederbördsmängder i västra Götaland. På grund av det mycket höga vattenståndet i havet hindrades avrinningen, vilket bidrog till höga flöden i små och medelstora vattendrag i västra Götaland.
Återkomsttider
Medelvindhastigheten på 27,5 m/s vid Ölands södra udde har beräknats ha en återkomsttid på drygt 50 år.
Den rekordhöga byvindhastigheten på 36 m/s i Helsingborg har beräknats ha en återkomsttid på 34 år.
Mycket blåsigt även i Danmark
I Danmark noterades ännu högre vindhastigheter än i Sverige.
Gniben längst ut på Själlands Odde hade en medelvind på 35,9 m/s och vindstötar på hela 45,9 m/s.
Namngivning
Den danska vädertjänsten gav ovädret namnet Gorm, vilket blev det namn som även SMHI antog.
Helga den 4 december 2015
Stormen Helga som passerade fredagen den 4 december 2015 tog en något nordligare bana än novemberstormarna Gorm och Frej.
Det innebar att det var stationer i norra Götaland och södra Svealand som hade blåsigast. Till exempel noterade Måseskär vid Bohuskusten och Pålgrunden i Vänern de högsta medelvindhastigheterna sedan stormen Per den 14 januari 2007.
| Station | Medelvind under Helga | Senaste tillfälle dessförinnan med högre medelvind |
|---|---|---|
| Måseskär | 29,3 m/s | 29,6 m/s 14 jan 2007 (Per) |
| Väderöarna | 29,0 m/s | 30,1 m/s 10 jan 2015 (Egon) |
| Pålgrunden | 25,8 m/s | 26,3 m/s 14 jan 2007 (Per) |
| Landsort | 24,7 m/s | 25,8 m/s 9 nov 2010 |
Snudd på orkanbyar i Närke
När det gäller byvindarna var det kanske märkligaste värdet 32,1 m/s i Kettstaka i sydligaste Närke. Det vill säga snudd på orkanbyar och en ordentlig putsning av stationens tidigare byvindsrekord på 26,0 m/s. Men en ordentlig reservation är på plats eftersom stationen saknar data från de beryktade stormarna Gudrun 2005 och Per 2007.
Stormbyar förekom även vid en del andra inlandsstationer nämligen Floda, Gårdsjö, Hällum, Kolmården-Strömsfors och Visingsö. För dessa stationer var det dock inte fråga om några rekord.
Den allra högsta byvindhastigheten rapporterades från Måseskär med 37,9 m/s.
Återkomsttider
Återkomsttiden för byvindhastigheterna under stormen Helga var 10-20 år i ett stråk över norra Götaland. Återkomsttiden kan ha varit längre vid stationen Kettstaka som ligger mitt i det drabbade området.
Namngivning
Namnet Helga gavs av den danska vädertjänsten (DMI).