Storhelger med oväder och nya dygnsnederbördsrekord för januari

Både trettonhelgen och nyårshelgen har bjudit på snöoväder i södra Sverige där det lokalt fallit rekordstora dygnsnederbördsmängder för januari. Stormen Floriane fick stor uppmärksamhet, den ledde också till både blåst och nederbörd i Sverige.

Floriane den 6-7 januari

Ett lågtryck under fördjupning passerade Brittiska öarna under trettondagen den 6:e januari och dess yttre band av nederbörd nådde under förmiddagen Sydsverige. Senare under dagen spred sig nederbörden norrut. I södra och mellersta Götaland övergick nederbörden efterhand i regn då mildare luft tryckte på söderifrån. På sina håll var det fråga om stora nederbördsmängder. Bengtsfors i Dalsland fick 41,0 mm i smält form medan Säffle i sydvästra Värmland rapporterade 40,8 mm. Lokalt var det fråga om nya dygnsnederbördsrekord för januari.

  • Mariestad (Västergötland, startår 1958): 25,3 mm. Tidigare januarirekord 20,5 mm från 2023. 
  • Säffle (Värmland, startår 1951): 40,8 mm. Tidigare januarirekord 34,0 mm från 2023. 
Analys av väderläget klockan 01 den 7:e januari 2025.
Analys av väderläget klockan 01 den 7:e januari 2025. Illustration SMHI Förstora Bild

Preliminärt: Nytt januarirekord för Värmland

De 40,8 mm som uppmättes i Säffle under trettondagen är preliminärt nytt januarirekord för landskapet Värmland. Detta med reservation för att alla data ännu inte digitaliserats. Det tidigare dygnsrekordet på 38,5 mm från den 19 januari 1954 hölls av Kristinehamn. Även Koppom i Värmland nådde under trettondagen med sina 38,8 mm över Kristinehamns gamla rekordvärde.

Största januarimängderna på decennier

För ett antal stationer i nordvästra Götaland och västra Svealand blev det inte några nya dygnsnederbördsrekord för januari. Däremot var det där fråga om de största dygnsmängderna som observerats under en januarimånad på flera decennier. I det fall där hela mätserien finns digitaliserad har startåret angetts, i annat fall har endast landskapet skrivits ut.

  • Karlstad (Värmland, startår 1858): 24,8 mm är fjärde största januarimängden och den största där sedan 1959 då det föll 25,2 mm.
  • Arvika (Värmland, startår 1945): 20,3 mm är femte största januarimängden och den största där sedan 1983 då det föll 20,4 mm.
  • Örebro (Närke, startår 1858): 23,4 mm är fjärde största januarimängden och den största där sedan 1959 då det föll 26,0 mm. 
  • Sörbytorp (Närke): 22,0 mm är största januarimängden där sedan 1962 då det föll 23,4 mm.
  • Uddevalla (Bohuslän): 36,0 mm är största januarimängden där sedan 2000 då 39,0 mm uppmättes där.
  • Lysekil (Bohuslän, startår 1972): 30,4 mm är näst största januarimängden efter 1995 då rekordet på 49,5 mm uppmättes där. 
  • Krakstad (Dalsland): 37,5 mm är största januarimängden där sedan 1969 då 68,0 mm uppmättes. 

En kuriositet när det gäller Krakstads värde från 1969 är att den 18-20 januari 1969 föll sammanlagt 126,4 mm nederbörd i Krakstad. För perioden 13-22 januari 1969 var mängden hela 213,1 mm. Januari 1969 är med sina 244,8 mm Krakstads näst nederbördsrikaste kalendermånad efter juli 2009 då 273,5 mm uppmättes. Stationen började mäta nederbörd 1911.

Mer snö i Dalsland och sydvästra Värmland än i norra Dalarna

Nederbörden föll huvudsakligen som snö från norra Götaland och norröver under trettondagen. Därmed blev det rejäl påspädning av det existerande snötäcket. I Karlstad i Värmland ökade snödjupet från 18 till 40 cm medan Bengtsfors i Dalsland gick från 20 till 46 cm. Krakstad i nordligaste Dalsland uppmätte på tisdag morgon ett snödjup på 47 cm vilket är den här säsongens hittills största i Götaland. 

Till den 7:e hade mildluften pressats lite norrut och norr om en ungefärlig linje Gävle-Ställdalen-Koppom växte snödjupet till sig. På morgonen den 8:e januari uppmättes så Svealands hittills största snödjup den här säsongen, 58 cm, i dels Skattungbyn i Dalarna men även i Lesjöfors och Kindsjön, båda i Värmland..

Floriane gav stormvindar den 7 januari

De högsta vindarna samt lägsta lufttrycket i samband med Floriane uppmättes tisdagen den 7:e januari då lågtryckscentrumet nådde land utmed norra västkusten. Två stationer längs västkusten, Väderöarna i Bohuslän och Nidingen i Halland, observerade då storm i medelvind. Vinga i Västergötland var mycket nära storm i medelvinden (24,3 m/s) men nådde inte ända fram (gränsen för storm går vid 24,5 m/s). De här tre stationerna var även de som rapporterade de högsta byvindarna. Den "kampen" vann Väderöarna med som mest 32,6 m/s i byarna vilket snudd på var orkanbyar (gränsen för orkan går vid 32,7 m/s). Det lägsta uppmätta lufttrycket i samband med Floriane blev 964,9 hPa vid Nordkoster i Bohuslän. 

Mycket nederbörd även den 7 januari

Mildluften fortsatte under dagen den 7:e att pressa på söderifrån och gränsen mellan plus och minus gick nu under dagen något grovt längs en linje från Malung i Dalarna till Åmot i Gästrikland. De största mängderna denna dag registrerades över nordvästra Götaland där den nyupprättade stationen Holane i Dalsland uppmätte 40,8 mm.

Lesjöfors i östra Värmland erhöll 39,6 mm vilket är nytt januarirekord för stationen som upprättades 1973. Det gamla rekordet på 27,1 mm från 1990 slogs därmed med god marginal. Januari 2012 saknas förvisso i statistiken men bedöms inte ha någon påverkan på rekordvärdet.

Letafors i Dalarna föll det 25,4 mm i smält form. Stationen upprättades förvisso 1960 men saknar data för januarimånaderna 1972 samt 2007-2010. En okulär jämförelse av grannstationernas dygnsmängder för de saknade januarimånaderna antyder att det sannolikt är fråga om ett nytt januarirekord men helt säkra kan vi inte vara. 

Stöllet i Värmland har en komplett mätserie men där inleddes mätningarna först 1976 vilket gör att mätserien inte riktigt är rekordvärdig. För det krävs en mätserie på minst 50 år. Däremot är de 22,0 mm som föll den 7:e januari en ny toppnotering för stationen för januari månad. Det gamla toppvärdet på 21,8 mm var från 1983.

Nyårsdagens oväder

Inte bara trettonhelgen bjöd på oväder. Det gjorde även nyårshelgen och för några stationer i Götaland noterades nya dygnsnederbördsrekord på nyårsdagen. En mer ingående redogörelse för vädersituationen på nyårsdagen kommer i januarikrönikan. 

  • Växjö (Småland, startår 1858): 31,2 mm på nyårsdagen. Tidigare januarirekord 27,3 mm från 1968.
  • Falköping-Valtorp (Västergötland, startår 1951): 32,3 mm på nyårsdagen. Tidigare januarirekord 29,1 mm från 1998. Januari 2017 saknas i statistiken.
  • Gustorp (Östergötland, startår 1967): 27,7 mm på nyårsdagen. Tidigare januarirekord 18,8 mm från 1993. Januari 2009 saknas i statistiken.

I Ljungby (startår 1879) i Småland föll det 25,3 mm vilket är den tredje största dygnsmängden där i januari efter 28,2 mm från 1990 och det sekelgamla rekordet på 45,0 mm från 1925.

Även under nyårsafton föll det lokalt stora mängder nederbörd i främst Västergötland. I Borås (startår 1884) uppmättes 39,6 mm vilket är den fjärde största dygnsmängd som uppmätts där under en decembermånad. Borås decemberrekord på 49,7 mm är från 2015.

Analys av väderläget klockan 01 den 1 januari 2025.
Analys av väderläget klockan 01 den 1 januari 2025. Det nya året inleddes med rejält ostadigt väder i södra Sverige medan det var kallt i norr. Illustration SMHI Förstora Bild