Regleringsscenarier
Nuvarande reglering
Här beräknas vattenflödet med villkor som efterliknar nuvarande vattendomar och regleringar för större vattendrag. Detta jämnar ut flödena under året och tenderar att jämna ut extrema hög- och lågflöden.
Att ett vattendrag är reglerat innebär att det finns dammar och andra konstruktioner som styr och kontrollerar vattennivåer och flöden. I Sverige är de flesta stora vattendrag reglerade, främst för elkraftsproduktion. Detta gör att vattenflödet styrs av elmarknadens efterfrågan, vilket bland annat leder till att vattnet omfördelas från vår och sommar till höst och vinter för att elproduktionen ska stämma med efterfrågan. På så vis jämnas vattenflödet under året ut. I klimatscenariotjänsten visas förändrade vattenflöden för 241 områden. Av dessa är 114 områden utan reglering, där blir resultaten desamma oavsett valt regleringsscenario. Vissa vattendrag, såsom Luleälven, Skellefteälven, Göta älv, Ångermanälven, Indalsälven, Umeälven, Dalälven, Ljusnan och Ljungan, är kraftigt reglerade vilket har stor påverkan på vattenflödena. Det finns också många vattendrag, främst i södra Sverige, som är påverkade av reglering, men inte lika mycket. Även i dessa vattendrag jämnar regleringen ut vattenflödena, men möjligheten till magasinering och påverkan på vattenflödena är generellt mindre.
Regleringsgraden, som anger hur stor del av årsvattenföringen som kan lagras i regleringsmagasin, är ett grovt mått på regleringens påverkan. En hög regleringsgrad innebär oftast att vattenflöden påverkas i stor utsträckning.
I SMHIs modell S-HYPE, som används för att beskriva klimatindikatorerna i klimatscenariotjänsten, är regleringar beskrivna för cirka 700 sjöar och regleringsmagasin. Modellen fokuserar främst på de större magasinen, vilket innebär att många mindre regleringar främst i södra Sverige, inte finns inkluderade. Modellen tar enbart hänsyn till säsongsvariationer. Dygnsvariationer fångas inte.
Oreglerat
Modellen beräknar vattenflödet som det skulle vara naturligt, utan mänsklig påverkan genom reglering.
Oreglerade vattenflöden är inte påverkade av mänskliga aktiviteter, såsom dammar, vattenkraftverk eller andra former av vattenreglering.
Väljer du regleringsscenariot Oreglerat kommer utflödet från sjöar och magasin som idag är reglerade att beräknas med hjälp av schematiska naturliga avbördningskurvor. Detta innebär att utflödet från en sjö sätts vid den nivå det skulle vara utan mänsklig påverkan. Detta val ger en bild av hur vattenflödena skulle se ut i en naturlig miljö, utan regleringar för elproduktion. Dock finns vissa regleringar, som inte är gjorda i elkraftssyfte, kvar i modelleringen; exempelvis regleringen av Mälaren vars syfte är att förhindra havsvatteninträngning och undvika alltför extrema nivåer i Mälaren.
För de vattendrag där det inte finns regleringar, eller i vattendrag med mindre dammar och kraftverk som saknas i modellen, kommer resultatet från de olika regleringsscenarierna att bli detsamma.
Hur påverkar valet av regleringsscenario klimatsignalen?
Graden av reglering kan påverka graden av klimatsignalens synlighet. Klimatförändringarnas effekter blir tydligare i oreglerade flöden, eftersom regleringar kan maskera förändringar, särskilt extrema hög- och lågflöden. Klimatförändringar påverkar framför allt extremer och säsongsvariationer i vattenföring – förändringar som regleringar tenderar att jämna ut. Skillnaden mellan scenarierna är därför mest framträdande när medelvattenföring månadsvis samt hög- och lågflöden analyseras.
Osäkerheter och rekommendationer vid användning
För vattendrag som är oreglerade, eller där vattendragens flöde påverkas lite av regleringar och därför saknas i modellen, är resultaten desamma för de båda reglerscenarierna. Dessa resultat är säkrare än för områden med regleringar. Här finns inte osäkerheterna kring framtida förändringar av reglering.
För de måttligt reglerade vattendragen är resultaten liknande för de båda regeringsscenariorna. Här är osäkerheterna något större än för vattendrag som är oreglerade. Om syftet är att visa hur klimatsignalen förändras ska regleringsscenariot Oreglerat användas. För beräkningar av framtida vattenflöden i ett specifikt område kan båda scenarierna användas. För de kraftigt reglerade vattendragen är osäkerheterna störst. Egentligen är resultaten från båda regleringsscenarierna orimliga för dessa vattendrag. Om syftet är att visa hur klimatsignalen förändras ska scenariot Oreglerat användas. Vi rekommenderar inte att någon av regleringsscenarierna används vid dimensionering av större klimatanpassningsprojekt. I det fallet bör specialanpassade beräkningar göras för den aktuella platsen.
Några av de kraftigt reglerade vattendragen visar inte något resultat vid indikatorn hög vattenföring för vissa återkomsttider i klimatscenariotjänsten, om användaren väljer alternativet Nuvarande reglering. Detta på grund av metoden för att beräkna återkomsttider inte fungerar för kraftigt reglerade vattendrag.
Framtida reglering
Vi vet inte hur de framtida reglering av svenska vattendrag kommer att se ut. Utvecklingen av framtida el- och energisystem, tillsammans med kommande miljöanpassningskrav, kommer sannolikt att ha en större påverkan på vattenflödet än klimatförändringen. Detta gör det ännu mer komplicerat att tolka resultaten och planera för framtiden.