Markvatten är det vatten som finns i marken ovanför grundvattenytan. I markvattenzonen finns både luft och vatten i jorden till skillnad från i grundvattenzonen där alla hålrummen är helt vattenfyllda.
Regn och vatten från snösmältning som inte avdunstar eller tas upp via växternas rötter, infiltrerar marken. Vattnet fortsätter ner genom marken mot grundvattnet. Detta kallas perkolation.
Markens upptag av vatten
Om marken är lagom torr har den stor förmåga att ta upp vatten. När det regnar suger den åt sig vatten som en tvättsvamp. Väldigt lite av vattnet rinner ned till grundvattnet eller rinner av som ytavrinning.
Det här kan jämföras med vad som händer när en krukväxt får vatten. Det mesta vattnet sugs upp av jorden och endast en liten del rinner vidare ner på fatet. I naturen kan det upplevas som att vattnet försvinner trots att det regnar intensivt.
Om marken däremot är mycket torr kan den ha svårt att till en början ta åt sig vatten. Vid kraftiga regn kan detta då rinna på ytan istället för att infiltrera jorden och lokalt bilda översvämningar.
Varför är underskottet intressant?
Markvattenhalten kan uttryckas på många sätt. För en hydrolog är nog underskottet i förhållande till fältkapaciteten det mest intressanta måttet. Det beror på att underskottet bland annat beskriver möjligheten för nybildning av grundvatten och risken för översvämningar vid regn och snösmältning.
Markvattenhalten kan anges i millimeter på samma sätt som regn och avser då den totala mängden vatten från markytan till grundvattenytan.
Efter en lång torr sommar kan markvattenhalten ha sjunkit så lågt som till ett par hundra millimeter under fältkapaciteten. Ett så stort underskott motsvarar omkring en tredjedel av årsnederbörden i vissa delar av landet.
Markvattnet är en viktig faktor när det gäller vattenstånd och flöden i våra vattendrag. Hög markfuktighet har ofta varit en av orsakerna vid överraskande översvämningar. Den som söker enkla samband mellan nederbörd och avrinning har alltså överraskningar att vänta!
Aktuell markfuktighet
SMHI ger information om markfuktighet i förhållande till den normala mängden. Däremot mäter inte SMHI markfuktigheten i Sverige och det finns därför inte mätserier på samma sätt som för nederbörd och temperatur. Viss mätning görs i forskningssyfte på SLU.
De kartor som visas bygger på beräkningar med en hydrologisk modell, S-HYPE, som använder meteorologiska data för att beräkna markfuktigheten. Beräkningen sker dagligen för alla delavrinningsområden.