Huvudinnehåll
Utforska ett ämne i kunskapsbanken
Meteorologi
Faktapaket: Årstider
Sommar
Den svenska sommaren bjuder ibland på högtryck med sol och högsommarvärme. Men minst lika ofta bjuder den på lågtryck med regn och rusk. Dessutom brukar det gärna bli antingen det ena eller det andra som överväger. Den helt perfekta blandningen av sol och regn som gör både semesterfirare och lantbrukare nöjda är ovanlig.
Den meteorologiska definitionen av sommar är att dygnsmedeltemperaturen varaktigt ska vara minst 10,0°C.
Denna definition lämpar sig bäst för medelvärden beräknade över många år.
För ett enskilt år som kan ha stora svängningar i temperaturen används en något annorlunda definition. Om dygnsmedeltemperaturen är 10,0°C eller högre fem dygn i följd, säger vi att sommaren anlände det första av dessa dygn.
Även om det blir en återgång till lägre temperaturer därefter så räknas det fortfarande som sommar.
Eftersom vi inte börjar räkna på vårens ankomst förrän den 15 februari gäller detta självklart även för sommaren.
I det svenska klimatet är det praktiskt taget alltid vår under en längre eller kortare period innan sommaren anländer. Men eftersom vårens ankomst beräknas över en period av sju dygn medan sommarens ankomst endast beräknas över fem dygn i sträck, så skulle sommaren teoretiskt kunna anlända tidigare än våren. För att undvika detta har vi lagt till kravet att sommaren inte kan anlända tidigare än våren.
En beräkning av dygnsmedeltemperaturen kan resultera i ett antal decimaler, men man gör en avrundning till en tiondels grad innan man tillämpar definitionen av de olika årstiderna.
På högfjället kan sommaren ibland utebli
I västra Götaland anländer sommaren normalt under första halvan av maj, lokalt till och med under sista dagarna i april. I Norrlands fjälltrakter kan det däremot dröja ända tills sommarsolståndet eller senare. På högfjället, cirka 1000 meter över havsnivån, är temperaturen i medeltal så låg under hela året att det aldrig blir någon sommar enligt den meteorologiska definitionen.
I så fall övergår enligt våra definitioner våren direkt i höst från den 1 augusti. I enstaka fall har det för fjällstationer inträffat att villkoret för sommar uppfyllts först när hösten redan har anlänt. I så fall tillåts inte årstiderna att backa utan det förblir höst.
Sommarens genomsnittliga ankomst
Definitionen av sommarens genomsnittliga ankomst under en normalperiod skiljer sig något åt från definitionen av ankomsten under ett enskilt år. För den genomsnittliga ankomsten används den ursprungliga definitionen:
Den meteorologiska definitionen av sommar är att dygnsmedeltemperaturen varaktigt ska vara minst 10,0°C.
Med varaktigt menas i det här klimatologiska sammanhanget att det ska finnas minst ett kalenderdygn som får ett normalvärde över 30 år på minst 10,0°C.
Villkoret om fem dygn i sträck på minst 10,0°C, som har kommit till senare, finns inte med utan detta villkor gäller enbart vid bestämmande av sommarens ankomst under enskilda år.

Munka-Ljungby i Skåne. Genomsnittlig dygnsmedeltemperatur 1991 – 2020.
Den genomsnittliga dygnsmedeltemperaturen under perioden 1991 – 2020, från 1-jan till och med 31-dec, finns för varje dygn uppritat för Munka-Ljungby (Skåne) i diagrammet till höger. Kurvan är utjämnad genom så kallat löpande medelvärde, plus/minus 14 dygn, annars hade kurvan varit hackig. En kurva med 30-årsmedelvärden blir betydligt jämnare och passagen av temperaturgränsen väldefinierad.
Den 3 maj är första dygnet under året som dygnsmedeltemperaturen är minst 10,0°C och då ankommer sommaren i genomsnitt på stationen.
Fyra stationer har i genomsnitt (1991 – 2020) inte någon sommar: Tarfala, Stekenjokk, Blåhammaren och Åreskutan. Alla dessa stationer är belägna på över 1000 meters höjd. Dessa stationer går alltså direkt från vår till höst.
Kalendarisk definition
Det finns även en kalendarisk definition av sommar som säger att sommaren omfattar månaderna juni, juli och augusti. Den kalendariska definitionen är identisk i praktiskt taget alla länder på norra halvklotet. Den speciella temperaturberoende definitionen är dock SMHIs egen.
Juni ljusast men ej varmast
Juni är årets ljusaste månad och vid sommarsolståndet är solen uppe som längst och står som högst på himlen. Trots detta är juni statistiskt sett bara årets tredje varmaste månad, åtminstone i södra Sverige. På sina håll i Norrland och i norra Svealand kommer den på andra plats efter juli.
Anledningen till att juli och augusti ofta är varmare än juni beror på att vi har en positiv nettoinstrålning som bidrar till att hålla luften varm nära markytan ända fram till slutet på juli. Detta innebär att den kortvågiga värmeinstrålningen från solen är större än den långvågiga utstrålningen från marken. Alltså värms marken upp hela tiden. Dessutom sker uppvärmningen av haven långsamt, vilka fortfarande kan vara relativt kalla under juni och då bidrar till att hålla nere temperaturerna.
Men juni är ändå en mycket bra sommarmånad på många sätt. Det är den nederbördsfattigaste av de tre sommarmånaderna både vad gäller total månadsnederbörd och antalet regndagar. Juni har också något lägre medelmolnighet, vilket tillsammans med de korta nätterna innebär ett högre antal soltimmar än i juli och augusti.
Sommaroväder
Trots att sommaren är den tid då de flesta anser att vädret är som mest behagligt och vackert, kan man konstatera att det normalt är under sommarmånaderna vi har de största nederbördsmängderna.
Statistiskt faller det på de många håll i Sverige i genomsnitt ungefär dubbelt så mycket nederbörd under en sommarmånad som under en vintermånad, men tiden under vilken det faller nederbörd är däremot mindre än hälften av vad den är under vintern.
Att det regnar så mycket på sommaren hänger samman med att varm luft kan innehålla mer vattenånga än kall luft. De skurar som vi har sommartid kan därmed bli fler och kraftigare än andra tider på året.
Utmärkande för sommarnederbörden är att den ofta faller under dagen. Det är paradoxalt nog solen själv som skapar de typiska eftermiddagsskurarna.
Under förutsättning att luftmassan är tillräckligt instabil, vilket den är om det är kallt i den övre delen av atmosfären, innebär den successiva soluppvärmningen att det bildas kraftiga uppvindar när den varma och därför lätta luften vid marken börjar stiga.
När luften stiger avkyls den och vattenångan i luften kondenserar. Det bildas med andra ord ett moln. Till en början är det litet och oskyldigt, men efterhand som dagen går kan det växa till ett stort bymoln, som är förutsättningen för såväl skyfall som hagel och åska.
Mer i detta faktapaket
- Meteorologi
Årstider
Det finns både en meteorologisk definition av årstiderna baserad på temperaturförhållandena, och en kalendarisk definition där våren sträcker sig f...
- Årstider
Årstidernas ankomst
Enligt denna kalendariska definition kommer våren lika tidigt till Treriksröset som till sydligaste Skåne, och det stämmer ju inte riktigt med vad ...
- Årstider
Vinter
En riktig vinter ska enligt de flesta vara kall och bjuda på gott om snö - vilket man lugnt brukar kunna räkna med i norra Sverige. I landets södra...
- Årstider
Vår
Våren är den tid då vårt halvklot alltmer vänds mot solen, som stiger allt högre upp på himlen och smälter snön och isen. Jorden värms upp och både...
- Årstider
Höst
Enligt kalendern är september vår första höstmånad. Då ska lågtrycken sätta full fart in över landet och bjuda på både regn och blåst, riktigt höst...
- Årstider
Samiskt nationaldagsväder den 6 februari
Den 6 februari varje år infaller den samiska nationaldagen. Detta till minne av det första samiska landsmötet som hölls i Trondheim den 6 februari ...
- Årstider
Skottår
När det är skottår så är månaden februari ett dygn längre än under andra år. Hur hanteras detta inom den meteorologiska statistiken?
- Årstider
Skottdagsväder
Skottdagen den 29 februari infaller vart fjärde år. I Sverige räknas skottdagen in som en del i den klimatologiska vintern och en februarimånad und...
Faktapaket meteorologi
Alla faktapaket inom meteorologi
Vi har satt ihop artiklar utifrån kategorier. Allt för att du ska få ett samlat innehåll.