Huvudinnehåll

Utforska ett ämne i kunskapsbanken

Meteorologi

Faktapaket: Artikelserie från Väder och Vatten om atmosfärens allmänna cirkulation

Svårförståeliga lågtryck

De intensivaste och mest svårprognoserade lågtrycken bildas ofta där man snarare skulle kunna vänta sig högtryck!

Den här artikeln är en del av en artikelserie skriven av Anders Persson som var meteorolog på SMHI. Artikeln publicerades i Månadens Väder och Vatten 11/2007.

I slutet av 1800-talet uppstod en diskussion mellan amerikanska och europeiska meteorologer huruvida lågtrycken kännetecknades av en kärna av varm eller kall luft. Amerikanerna höll på det förra, européerna på det senare – tills det visade sig att båda hade rätt.

Som vi sett i andra artiklar har lågtrycken en varm kärna när de bildas, en kall när de dör ut. Eftersom fler lågtryck föds än dör ut över västra Atlanten fick amerikanska observatörer ett intryck av dominans av varma lågtryck, medan europeiska observatörer fick motsatt intryck av ankommande lågtryck i slutet av sin utveckling.

En liknande debatt tog fart efter andra världskriget om de nyupptäckta jetströmmarnas betydelse för lågtrycksutvecklingar. Amerikanerna hävdade att lågtrycken bildades till höger om jetströmmens början. Européerna hävdade att de också kunde bildas till vänster om jetströmmens slut, ja att de kraftigaste och mest svårprognoserade stormarna bildades just där.

Amerikanska modellen

Det kan i förstone vara svårt att se hur det skulle kunna finnas någon annan än den ”amerikanska” modellen för lågtrycksutvecklingen.

För att frigöra vindenergi måste lägesenergi delvis övergå i rörelseenergi, något som sker då varm luft stiger och kall luft sjunker, vilket sker i jetströmmens början. I slutet av jetströmmen, där luften strömmar ut, sker det motsatta. Varm luft sjunker och kall stiger, de horisontella tryck- och temperaturkontrasterna ökar och rörelseenergi går tillbaka till lägesenergi (se artikeln En grogrund för lågtryck).

Med en avtappning av rörelseenergi är det i förstone svårt att se hur blåsiga lågtryck kan bildas, ja området borde snarare vara en hemvist för vindsvaga högtryck! Att så inte alltid är fallet beror på skeenden uppströms.

Europeiska varianten svårprognoserad

När ett lågtryck bildas till höger om jetströmmens början, sker en tillförsel av rörelseenergi till jetströmmen, den intensifieras (fig. 1a nedan). Men detta är ingen jämn eller kontinuerlig process.

Ofta sker energitillförseln ojämnt, i små energipaket, jetströmsstråk (eng. ”jet streak”) vilka är kraftigare än den geostrofiska vinden. När denna luft rör sig nerströms kommer den därför att drivas åt höger av coriolis-effekten. Det medför en förskjutning av luft från vänstra sidan till högra sidan av jetströmmen.

I de fall omfördelningen av luften sker abrupt kan ett underskott uppstå till vänster om jetströmmens slut. Detta innebär fallande lufttryck i skikten nedanför och därmed initieras den fördjupningsprocess vi tidigare beskrivit (fig. 1b).

Dessa lågtrycksbildningar utvecklas hastigt, kan bli kraftiga och är ofta svårprognoserade. Att ett uppströms lågtryck snabbt kan påverka ett nerströms lågtryck är av fundamental betydelse för den atmosfäriska cirkulationen.

Illustration av lågtryck som intensifieras

Övre bilden (fig1a): Ett lågtryck under intensifiering. En del av den frigjorda rörelseenergin strömmar ut i jetströmmen på 7-12 km höjd, ofta i små vindmaxima, vilka är kraftigare än den geostrofiska vinden. De leds därför av corioliskraften åt höger.Undre bilden (fig1b): Luftunderskottet på hög höjd vid jetströmmens vänstra sida får som följd en tendens till lågtryck längre ner i atmosfären. Finns där också horisontella temperaturkontraster finns goda förutsättningar för nya lågtrycksbildningar.

Kartillustration från 23 juli 1985 som visrar ett lågtryck över Hanöbukten

Den 23 juli 1985 fördjupades plötsligt ett svagt lågtryck över Hanöbukten och gav storm i farvattnen mellan Öland och Gotland. Hundratals seglare kom i sjönöd och två omkom. Det som aktiverat lågtrycket var en jetström som med vänstra delen av sitt slut hade trängt nära lågtrycket över Hanöbukten. Detta var i sin tur en försvagad f d tropisk cyklon, ”Ana”, med varm, fuktig, instabil och därför energirik luft.

Mer i detta faktapaket

  • Meteorologi

    Artikelserie från Väder och Vatten om atmosfärens allmänna cirkulation

    I en artikelserie i SMHIs månatliga tidskrift Väder och Vatten beskrevs luftens och vattnets rörelser från sjöbris till monsun, från tidvatten till...

  • Artikelserie från Väder och Vatten om atmosfärens allmänna cirkulation

    Norra polcirkeln soligast i världen

    Solen är källan till all energi och allt liv och rörelse på jorden. Om någonstans så märks det i Lappland under somrarna när växtligheten fullständ...

  • Artikelserie från Väder och Vatten om atmosfärens allmänna cirkulation

    Kall snö strålar värme

    Latituden och årstiden bestämmer hur koncentrerat solljuset blir. Står solen 45° över horisonten fördelas den inkommande solstrålningen på en yta s...

  • Artikelserie från Väder och Vatten om atmosfärens allmänna cirkulation

    Solen värmer jorden - jorden värmer atmosfären

    Att det är den upphettade jordytan och inte solens strålar som värmer upp atmosfären visar sig bland annat under klara morgnar, då temperaturen kan...

  • Artikelserie från Väder och Vatten om atmosfärens allmänna cirkulation

    Från sjöbris till monsun

    Genom omblandning fördelas värme mellan de upphettade tropikerna och de avkylda polarregionerna över större områden i atmosfären. Men omblandningen...

  • Artikelserie från Väder och Vatten om atmosfärens allmänna cirkulation

    Den förunderliga corioliseffekten

    När temperaturskillnader jämnas ut genom att varm luft förs mot kallare nejder, och kall luft mot varmare, sker det inte utan motstånd. Jordrotatio...

  • Artikelserie från Väder och Vatten om atmosfärens allmänna cirkulation

    Jordrotationens yllemösse-effekt

    Effekten av jordens rotation, den så kallade corioliseffekten, är att varje rörelse böjs av i rät vinkel åt höger på norra halvklotet och åt vänste...

  • Artikelserie från Väder och Vatten om atmosfärens allmänna cirkulation

    Den subtropiska Midgårdsormen

    Som en Midgårdsorm slingrar sig den subtropiska jetströmmen runt jorden på cirka 30° latitud. Det är det kraftigaste och mest omfattande vindsystem...

Relaterade faktapaket

Stormig himmel  med moln

Atmosfärens cirkulation

Havsmiljö

Storskalig oceanografi

En blek sol strålar genom morgondimma.

Strålning