Extrem punktnederbörd

Den kanske viktigaste vädervariabel som samhället måste planeras efter är nederbörden, direkt eller indirekt. Dammar är dimensionerade efter nederbördsstatistik, läget för våra hus efter extrema vattenstånd i vattendragen och avrinningen i städer är dimensionerade efter kraftiga regn. Vi hör talas om allt fler skyfall med översvämningar som följd. Men hur ligger det till? Bekräftar nederbördsdata från SMHIs väderstationer denna till synes ökande rapportering?

Med punktnederbörd menas observationer i en punkt dvs. på en väderstation till skillnad från arealnederbörd där man studerar hur mycket nederbörd som faller i ett område t.ex. 1 000 km².

Extrem nederbörd under mer än 110 år

Extrem nederbörd har generellt sett ökat i Sverige från 1900 fram till 1930-talet, därefter blev det en minskning till 1970-talet för att sedan öka fram till idag. Det är mer extrem nederbörd i dag än på 1930-talet.

Många fall med minst 40 mm inträffade under 1930-talet, men allra flest fall inträffade under 1945 då exempelvis Härnösand drabbades av fem dygn med minst 40 mm och Ljungby med tre dygn. Under 1930-talet, 1945 och under 2000-talet var det en anhopning av många fall med minst 40 mm.

Var och när har skyfallen kommit?

Det är vanligast att årets största nederbördsmängd i Sverige under ett dygn faller under juli följt av augusti. Minst vanligt är att den största mängden faller under februari eller mars.

De största mängderna under ett dygn faller vanligen under ett genomsnittligt år längs södra Norrlandskusten, i fjällen eller i de västra delarna av det Sydsvenska höglandet. Det senare området sammanfaller med det område som i genomsnitt får mest nederbörd i Sverige under ett helt år.

Om vi däremot tittar på de allra största mängderna som faller en gång vart hundrade år så är det vanligtvis inte de västra delarna av det Sydsvenska höglandet som drabbas utan det är ofta den södra Norrlandskusten som får de allra största mängderna.

De värsta skyfallen

I en studie av var årets största dygnsnederbörd inträffat under åren 1881-2019 visar det sig att denna nederbörd har inträffat i hela landet men att det är vanligast att den inträffat i södra Sverige.

Av alla SMHIs väderstationer har 191 stationer mellan åren 1945 och 2019 mätt minst 90 mm under ett dygn. Totalt har 218 fall registrerats under perioden. Två stationer har drabbats av minst 90 mm tre gånger, Höglekardalen och Lövsta.

Extrema nederbördstillfällen drabbar hela landet men har varit vanligare längs Norrlandskusten, i Svealand, östra Götaland och i Skåne. Det finns inte någon anhopning av tillfällen i de områden av Sverige där årsnederbörden är som störst dvs. västra delarna av Sydsvenska höglandet och fjälltrakterna. I dessa områden är det snarare ovanligt med minst 90 mm under ett dygn.

Framtida skyfall

Resultat från klimatmodeller pekar på att skyfallen i Sverige kommer att bli allt vanligare i ett varmare klimat. Vi kan förvänta oss att skyfallen kommer att inträffa oftare och att intensiteten kommer att öka. Som alltid finns det stora lokala och regionala skillnader i hur frekvensen av tillfällen med kraftig nederbörd kommer att förändras i vårt avlånga land.

Intensiteten hos kraftiga regn sommartid beräknas generellt öka med 10-15% i Sverige, men spridningen mellan olika scenarier är mycket stor (från oförändrad regnintensitet till en ökning med mer än 40%).

Regnintensiteten för så kallade 10-årsregn, som i genomsnitt återkommer vart tionde år, med varaktigheten 10 min, 1 timme och 1 dygn tros öka med omkring 10%.

I linje med detta förväntas återkomsttiden för ett 20-årsregn i Sverige minska under sommaren till 6-10 år och för vintern ända ner till 2-4 år. Då jämförs perioden 1961-1990 med 2071-2100.