Med punktnederbörd menas observationer i en punkt dvs. på en väderstation till skillnad från arealnederbörd där man studerar hur mycket nederbörd som faller i ett område t.ex. 1 000 km².
I rapporten ”Extrem nederbörd i Sverige under 1 till 30 dygn, 1900 – 2011” Wern (2012) beskrivs bland annat hur punktnederbörden har varierat geografiskt i Sverige och under mer än 100 år. Återkomsttider av skyfall presenteras och de allra värsta rotblötorna beskrivs med kartor, tabeller och diagram.
Extrem nederbörd under mer än 110 år
Extrem nederbörd har generellt sett ökat i Sverige från 1900 fram till 1930-talet, därefter blev det en minskning till 1970-talet för att sedan öka fram till idag. Det är mer extrem nederbörd i dag än på 1930-talet.
Figuren nedan visar årets i genomsnitt största mängd nederbörd under ett dygn för 60 av SMHIs väderstationer som varit i drift under perioden. Dessa 60 stationer är relativt jämt fördelade över landet. Figuren är uppdaterad till och med 2016.
I figuren nedan visas antal fall per år och per station (multiplicerat med hundra) då dygnsnederbörden varit minst 40 mm på de utvalda 60 stationerna. Figuren är uppdaterad till och med 2016.
Många fall med minst 40 mm inträffade under 1930-talet, men allra flest fall inträffade under 1945 då exempelvis Härnösand drabbades av fem dygn med minst 40 mm och Ljungby med tre dygn.
Vi ser från figuren att det varit en anhopning av många fall med minst 40 mm under 1930-talet, 1945 och under 2000-talet. Vi noterar också att toppen under 1930-talet är ungefär lika hög som idag.
Var och när har skyfallen kommit?
Det är vanligast att årets största nederbördsmängd i Sverige under ett dygn faller under juli följt av augusti. Minst vanligt är att den största mängden faller under februari eller mars.
De största mängderna under ett dygn faller vanligen under ett genomsnittligt år längs södra Norrlandskusten, i fjällen eller i de västra delarna av det Sydsvenska höglandet. Det senare området sammanfaller med det område som i genomsnitt får mest nederbörd i Sverige under ett helt år.
Om vi däremot tittar på de allra största mängderna som faller en gång vart hundrade år så är det vanligtvis inte de västra delarna av det Sydsvenska höglandet som drabbas utan det är ofta den södra Norrlandskusten som får de allra största mängderna.
De värsta skyfallen
Den vänstra kartan nedan visar var årets största dygnsnederbörd inträffat under åren 1881-2019. Vi ser att denna nederbörd har inträffat i hela landet men att det är vanligast att den inträffat i södra Sverige.
Figuren till höger visar alla SMHIs väderstationer, mellan åren 1945 och 2019 där man mätt minst 90 mm under ett dygn, totalt 191 stationer. Totalt 218 fall har registrerats.
Svarta prickar i kartan till höger visar vilka stationer som mätt minst 90 mm under ett dygn en gång medan gulröda prickar visar stationer som mätt minst 90 mm under ett dygn minst två gånger. Två stationer har drabbats av minst 90 mm tre gånger under perioden 1945 – 2019, Höglekardalen och Lövsta.
Från kartan ser vi att dessa extrema nederbördstillfällen har drabbat hela landet men att de har varit vanligare längs Norrlandskusten, i Svealand, östra Götaland och i Skåne.
Lägg märke till att vi inte ser någon anhopning av tillfällen i de områden av Sverige där årsnederbörden är som störst dvs. västra delarna av Sydsvenska höglandet och fjälltrakterna. I dessa områden är det snarare ovanligt med minst 90 mm under ett dygn.
Framtida skyfall
Vad som händer i framtiden säger rapporten ”Extrem nederbörd i Sverige under 1 till 30 dygn, 1900 – 2011” inget om, men resultat från klimatmodeller pekar på att skyfallen i Sverige kommer att bli allt vanligare i ett varmare klimat.
Vi kan förvänta oss att skyfallen kommer att inträffa oftare och att intensiteten kommer att öka. Som alltid finns det stora lokala och regionala skillnader i hur frekvensen av tillfällen med kraftig nederbörd kommer att förändras i vårt avlånga land.
Intensiteten hos kraftiga regn sommartid beräknas generellt öka med 10-15% i Sverige, men spridningen mellan olika scenarier är mycket stor (från oförändrad regnintensitet till en ökning med mer än 40%).
Regnintensiteten för så kallade 10-årsregn, som i genomsnitt återkommer vart tionde år, med varaktigheten 10 min, 1 timme och 1 dygn tros öka med omkring 10%.
I linje med detta förväntas återkomsttiden för ett 20-årsregn i Sverige minska under sommaren till 6-10 år och för vintern ända ner till 2-4 år. Då jämförs perioden 1961-1990 med 2071-2100.
För den som vill läsa mer om kraftig nederbörd i ett framtida klimat, finns det i högerspalten länkar till ytterligare information.