Statistik för extrema korttidsregn – skyfall

Skyfall, det vill säga kortvarigt och högintensivt regn, är en fara i samhället. Följderna av ett skyfall kan till exempel bli översvämmade vägar och källare i bebyggda områden och slamströmmar i naturen. Skyfallen förväntas bli mer intensiva i ett varmare klimat och därför är det viktigt inte minst för samhällsplanerare att ha tillgång till statistik om skyfall och få information om hur extrema regn påverkas av klimatförändringen. Både SMHI och Svenskt Vatten har tagit fram sådan information. Vilken statistik man ska använda beror på uppgiften man står inför.

Översvämmad gata med bilar och en kostymklädd man under ett paraply.
Informationen från webbtjänsten kan till exempel användas för planering av samhällets infrastruktur, skyfallsmodellering och klimatanpassningsfrågor.

Det finns två olika statistiska underlag vad gäller extrema korttidregn i Sverige. Det ena är framtaget av Svenskt Vatten och det andra av SMHI. Underlagen är baserade på olika observationer av regn och även olika metodik. De är även avsedda för olika användningsområden. Det kan till exempel vara för att räkna ut hur stora avloppsrören behöver vara för att kunna hantera förväntade regnmängder eller när man av andra anledningar behöver statistik på historiska och förväntade skyfall på en viss plats i Sverige.

Svenskt Vatten: Nationellt underlag för dimensionering

Svenskt Vatten är en branschorganisation som företräder Sveriges kommunala VA-avdelningar och vattentjänstföretag.

Den rekommenderade regnstatistiken är hämtad från rapporten ”Regnintensitet – En molnfysikalisk betraktelse” (Dahlström, 2010). I Bilaga C i rapporten finns nedanstående tabell. Enligt rapporten kan denna tabell användas för hela Sverige. Vid dimensionering av till exempel rör för dränering och liknande rekommenderas kommuner, konsulter och andra att använda denna tabell.

Tabell 1.  Tabell över regnintensiteter enligt den utvecklade formeln från Svensk Vattens’s rapport,
Tabell 1. Skyfallsstatistik enligt den utvecklade formeln från Svensk Vattens rapport, Regnintensitet - En molnfysikalisk betraktelse” (Dahlström, 2010) Bilaga C. Enheten ”l/s ha” är en förkortning av ”liter per sekund och hektar”. Förkortningen ”mm” står för millimeter. 0,36 millimeter per timme motsvarar 1 liter per sekund och hektar. Återkomsttid är ett mått på hur ofta man kan förvänta att extrema, naturliga händelser kommer att inträffa, i genomsnitt. Exempel: Ett regn som har pågått i 90 minuter och som mäter upp 23,1 millimeter har en förväntad återkomsttid på fem år. Förstora Bild

SMHI: Regional statistik

Regioner
Figur 1. Fyra regioner inom vilka skyfallen har liknande statistiska egenskaper: Sydvästra Sverige, Sydöstra Sverige, Mellersta Sverige och Norra Sverige. Förstora Bild

SMHI har publicerat rapporten ”Extremregn i nuvarande och framtida klimat – Analyser av observationer och framtidsscenarier” (SMHI, 2017).

I rapporten görs en indelning av Sverige i fyra regioner enligt kartan i figur 1. I tabell 2 finns regnmängder angivna för olika varaktigheter och återkomsttider framtagna från SMHIs cirka 130 automatiska väderstationer som rapporterar nederbörd var 15:e minut sedan 1995/96.

Denna statistik rekommenderas som en grundläggande bedömning av regnmängden på en valfri plats i Sverige.

Skyfallsstatistik i tabell
Tabell 2. Skyfallsstatistik för regioner. Varaktighet i minuter eller timmar och återkomsttid i år. Intervallet efter själva mängden (båda i millimeter) representerar den statistiska osäkerheten i bedömningen. Från SMHIs rapport ”Extremregn i nuvarande och framtida klimat – Analyser av observationer och framtidsscenarier”. Exempel: I Sydvästra Sverige (region SV) uppnås mängden 40,4 millimeter under tre timmar i genomsnitt vart 20:e år. Förstora Bild

Extremregn i framtida klimat

I SMHIs rapport ”Extremregn i nuvarande och framtida klimat – Analyser av observationer och framtidsscenarier” (SMHI 2017) redovisas en beräkning av framtida förändringar av extrem korttidsnederbörd i klimatscenarier.

Resultaten visar att alla slags extrema regn, både regn med en förväntad återkomsttid på fem år och de på hundra år, kommer att öka lika mycket procentuellt sett. Dessutom visar scenarierna att den procentuella ökningen av de extrema regnen förväntas bli lika stor över hela landet.

SMHI sammanfattar därför de relativa förändringarna i en tabell som bygger på data för hela Sverige och återkomsttiderna 5, 10, 50 och 100 år (se tabell 3 nedan). Generellt kan man säga att ökningen av de extrema regnen ligger på cirka 10–20 procent fram till mitten av århundradet oberoende av utsläppsscenario. Därefter ligger det lägre utsläppsscenariet (RCP45) kvar kring 20 procents ökning, medan det högre utsläppsscenariet (RCP85) går mot cirka 40 procents ökning. Dessa värden återfinns längst ned i tabellen som bedömda förändringar för samtliga varaktigheter och återkomsttider i hela landet. 

Framtiden
Tabell 3. Framtida relativ förändring av extrem korttidsnederbörd jämfört med nuvarande klimat (period 1971-2000). Från SMHIs rapport ”Extremregn i nuvarande och framtida klimat - Analyser av observationer och framtidsscenarier Förstora Bild

Klimatfaktorer för planering av långlivade anläggningar

För dimensionering av anläggningar som beräknas vara i bruk i slutet av detta århundrade ska en klimatfaktor användas, enligt Svenskt Vattens rekommendationer. En klimatfaktor är ett mått på hur mycket kraftigare skyfallen förväntas bli i ett förändrat klimat. Klimatfaktorn 1,25 innebär att man räknar med att regnen blir 25 procent kraftigare i framtiden. För att ta hänsyn till klimatförändringen ska värdena från den historiska statistiken (se Tabell 1 och 2) multipliceras med en klimatfaktor, vid dimensionering av långlivade anläggningar.

För närvarande är den av Svenskt Vatten rekommenderade klimatfaktorn minst 1,25 för regn kortare än en timme och minst 1,20 för längre regn. Dessa kan komma att förändras beroende på den nuvarande snabba utvecklingen av högupplösta klimatmodeller som bättre beskriver korta regn och deras känslighet för ett varmare klimat. Nya faktorer kan komma att föreslås av Svenskt Vatten. 

Värdena i tabell 3 kan omvandlas till klimatfaktorer genom att dela dem med 100 och därefter lägga till 1, det vill säga en relativ förändring på 20 procent motsvarar en klimatfaktor på 1.2.

SMHIs webbtjänst ”Skyfallsstatistik: Regional statistik för extrema korttidsregn”

Webbtjänsten ”Skyfallsstatistik: Regional statistik för extrema korttidsregn”gör det enklare att ta fram statistik om extrema regn – och se hur skyfall påverkas av ett förändrat klimat. Den bidrar med värdefull information både för samhällsplaneraren och för den regnintresserade privatpersonen. Bakom tjänsten ligger flera års hydrologisk forskning på SMHI. Tjänsten är baserad på SMHIs regionala statistik (figur 1 och tabell 2) och beräknade framtida klimateffekter (tabell 3).

Insamling av data

SMHI samlar in och lagrar nederbördsdata från kommunala VA-organisationer över hela landet. Data görs tillgängliga för alla kostnadsfritt via SMHIs webbplats. Mer data och aktörer behövs. Här finns ett faktablad om arbetet:

Nationell insamling av nederbördsobservationer (730 kB, pdf)

Referenser

Regnintensitet – En molnfysikalisk betraktelse (Dahlström, 2010)

Extremregn i nuvarande och framtida klimat - Analyser av observationer och framtidsscenarier. Klimatologi nr 47, SMHI 2017

Nederbördsstatistik för dimensionering av dagvattensystem –”State of the Art”

Svenskt Vatten har tagit fram en trilogi om hur man kan skapa en hållbar dagvattenhantering, denna består av:

  • P105 ”Hållbar dag- och dränvattenhantering – råd vid planering och utformning” (Svenskt Vatten, 2011)
  • P104 ”Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem” (Svenskt Vatten, 2011)
  • P110 ” Avledning av dag-, drän- och spillvatten – funktionskrav, hydraulisk dimensionering och utformning av allmänna avloppssystem” (Svenskt Vatten, 2016)

Rapporterna finns att tillgå från Svensk Vattens webbsida:

www.svensktvatten.se/vattentjanster/rornat-och-klimat/klimat-och-dagvatten/avledning-av-spill--dran--och-dagvatten-p110/