Stormen Charly den 10–11 januari gav inte bara hård blåst, mycket snö och kraftigt regn över Östersjöområdet, utan fick också en rätt oväntad sidoeffekt. Redan på fredagskvällen kom rapporter om en obehaglig och avloppsliknande lukt från flera platser på västra Gotland, och på lördagen den 11 kändes lukten över stora delar av öns västra halva. Men det var inget utsläpp på land som låg bakom stanken, orsaken fanns istället djupt nere i havet väster om den stora ön.
Uppvällning både sommar och vinter
Blåsiga sommardagar kan ett dopp i det blå ibland bjuda på betydligt kyligare badvatten än förväntat. Även om luften är varm och solen skiner så kan vattentemperaturen vara nästan ner mot ensiffriga grader. Då är det frånlandsvinden som drivit ut det uppvärmda ytvattnet till havs, och i dess ställe har kallare djupvatten vällt upp invid stranden. På vinterhalvåret blåser det både oftare och hårdare än på sommaren, men då märks inte uppvällningen av på samma sätt eftersom yt- och djupvattnet har nästan samma temperatur. Som vi ska se kan uppvällning också bjuda på andra, lika oönskade överraskningar.
Djupvattnets otrevliga innehåll
Syrebristen i de djupare delarna av Östersjön är ett välkänt faktum. Gränsskiktet mellan det saltare djupvattnet och det mindre salta ytvattnet ligger oftast vid 60–80 meter. Längre ner mot större djup finns oftast inget syre kvar. Nedbrytningen av organiskt material som sjunkit till botten konsumerar det lilla syre som finns. När syret är slut fortsätter nedbrytningen genom att bakterier utnyttjar sulfat som syrekälla och svavelväte bildas. Svavelväte är direkt giftigt för de flesta levande organismer och leder till döda bottnar där det förekommer. Det har dessutom en tydlig doft av ruttna ägg, lätt att känna igen men inte särskilt trevligt.
Hård vind och höga vågor under helgen
Den mycket hårda nordostvinden den 10–11 januari rev upp riktigt höga vågor på Östersjön. Vindmätaren på Fårösund på nordligaste Gotland loggade som mest 22,7 m/s i medelvind och byvindar på nära 28 m/s. Vid vågbojen Knolls grund mitt emellan Gotland och Öland låg den signifikanta våghöjden över 4 meter under ett och ett halvt dygn, från fredag kväll till söndag morgon, samtidigt som maxvågor över 6 meter uppmättes under hela den perioden. Den högsta uppmätta vågen var 8,7 meter.
Skummande vågor spred svavelväte över Gotland
Nordostvinden drev ytvattnet i Östersjön västerut, längs kusterna i sydöstra Sverige inklusive Öland steg vattenståndet betydligt. Utmed Gotlands västkust försvann ytvattnet ut till havs, i dess ställe vällde djupvatten från Västra Gotlandsdjupet upp. Det vattnet är helt anoxiskt, alltså fritt från löst syrgas, och istället fyllt med svavelväte. När det vattnet nått ytan frigjordes svavelvätet till atmosfären i skummet från de brytande vågorna som rullade in mot nordvästra Gotlandskusten. Och gotlänningarna fick hålla för näsan under helgen.
Snabbspår för syresättningen i Karlsödjupet
De höga vågorna väster om Gotland skickade inte bara upp svavelväte i luften, det syrefria djupvattnet på tillfälligt besök vid ytan passade dessutom på att andas. Luftbubblorna som virvlade ner i vattnet under de skummande vågorna löstes upp i vattnet, som nu fick en påfyllning av välbehövlig syrgas. När vinden och vågorna stillade sig, började det tunga och salta djupvattnet att söka sig tillbaka till sitt normala läge, under det lättare ytvattnet som tillfälligtvis blåst västerut under stormen. Djupvattnet tog med sig syrgasen på sin färd ner mot bottnen, och vi kan se en snabb ökning av syrekoncentrationen i mätdata från SMHIs ordinarie mätpunkt Karlsödjupet, (25 km SV om Stora Karlsö) jämfört med den senaste expeditionen i början av december förra året.
Ingen långsiktig förbättring i sikte
Vanligtvis förnyas syreinnehållet i Östersjöns djupvatten genom tillfälliga inflöden av tungt och salt vatten från Nordsjön, genom Öresund och Bälten, och sedan vidare utmed botten till de djupa områdena som omger Gotland. Det är en långsam process, från Öresund tar det flera månader till vattnet når fram till Gotland. Nu kan vi se att bottenvattnet i Karlsödjupet får en tillfällig påfyllning av syrgas, redan inom loppet av några dagar. Men underskottet av syre i djupvattnet är stort, och den lilla volymen syre som nu tillförts kommer snart att vara förbrukad.
Jörgen Öberg, oceanograf