175 år sedan yrväderstisdagen

Tisdagen den 29 januari 1850 inträffade 1800-talets mest omtalade vädertragedi. Ett till synes harmlöst mildväder ersattes plötsligt av en bitande snöstorm. Händelsen har kallats yrväderstisdagen.

Väderläget på kvällen den 29 januari 1850
SMHIs rekonstruktion av väderläget på kvällen den 29 januari 1850. Förstora Bild

Den olyckliga kombinationen av två olika väderförlopp och tiden på dygnet förvärrade troligen den omfattande skadebilden.

Från mitten av januari 1850 hade vädret varit ovanligt kallt. Söndagen den 27 januari var det ner till -25° i exempelvis Uppsala och Stockholm. När det sedan under måndagen och tisdagen blev mildare med bara ett par minusgrader kändes det säkert lockande att ge sig ut och utföra sina sysslor.

Vad man inte visste var att mildluften strömmat upp framför ett lågtryck som var på väg att passera över gränstrakterna mellan Götaland och Svealand. Bakom lågtrycket slog det om till en bitande och förlamande nordvind. Snöfall och snödrev kan på sina håll gjort sikten obefintlig.

En mer omfattande beskrivning av yrväderstisdagen finns i vår kunskapsbank.

Yrväderstisdagen 1850

Genom studier av kyrkböcker med mera beräknar man att drygt 100 personer omkom under yrväderstisdagen. Svårast drabbades nordöstra Götaland och östra Svealand.

Förra veckan skrev jag om en annan bister väderhändelse under 1800-talet, nämligen den starka kylan den 24 januari 1875. Även om temperaturen då var avsevärt lägre än under yrväderstisdagen så var vinden mycket svagare och offren i form av människoliv betydligt färre.

Den 24 januari 1875 var dessutom en söndag. Om man exempelvis hade tänkt gå till kyrkan frampå dagen, så kände man redan på morgonen hur kallt det hade blivit och kunde då förmodligen anpassa sin klädsel och planering efter detta.

Kylan 1875 i SMHIs blogg

Alltså två extrema väderhändelser under 1800-talets andra hälft men med helt olika förutsättningar och konsekvenser.

Tankarna går också till den så kallade Backafloden 1872, som Jörgen bloggade om häromåret. Då krävdes totalt ännu fler människoliv än under yrväderstisdagen, men till största delen i våra grannländer Danmark och Tyskland. Den gången var det högvatten och inte snö och kyla som var den bakomliggande orsaken.

Backafloden i SMHIs blogg

Sverker Hellström