- Väder
-
Klimat
-
Om klimat
- Klimat - eller väder?
- Lär dig mer om klimat och klimatanpassning
- Aktörer och ramverk
- Klimatläget
- Klimatet då och nu
-
Framtidens klimat
-
Sjöar och vattendrag i varmare klimat
- Vattnets kretslopp förändras i varmare klimat
- Vattentillgången förändras i varmare klimat men påverkas också av mänskliga aktiviteter
- Risken för översvämningar vid sjöar och vattendrag förändras i varmare klimat
- Risken för torka och låg vattentillgång förändras i varmare klimat
- Konsekvenser för Sveriges stora sjöar i varmare klimat
- Grundvatten i varmare klimat
- Stigande havsnivåer
- Klimatscenariotjänsten
- Skyfallsstatistik: Regional statistik för extrema korttidsregn
-
Sjöar och vattendrag i varmare klimat
- Klimatanpassning
- Klimatarbetet på SMHI
-
Om klimat
-
Data
- Sök öppna data i utforskaren
- Hitta data för en plats
-
Temperatur och vind
-
Temperatur
- Brandriskdata, historisk
- Dataserier med normalvärden för perioden 1961-1990
- Dataserier med normalvärden för perioden 1971-2000
- Dataserier med normalvärden för perioden 1981-2010
- Dataserier med normalvärden för perioden 1991-2020
- Historisk data i Grib-format
- Stockholms temperaturserie
- Uppföljning av prognoser
- Uppsalas temperaturserie
- Års- och månadsstatistik
- Vind
-
Temperatur
- Nederbörd och fuktighet
- Åska och blixt
- Hav och havsmiljö
-
Sjöar och vattendrag
-
Vattenwebb
-
Om data i Vattenwebb
- Bakgrundsbelastning i S-HYPE
- Beräkningar i scenarioverktyget
- Budgetberäkningar med Kustzonsmodellen
- Flödesstatistik från S-HYPE i Vattenwebb
- Indata för jordarter i Vattenwebb
- Indata för markanvändning i Vattenwebb
- Indata för punktkällor och diffusa källor i Vattenwebb
- Indata för vattenkraftsregleringar i Vattenwebb
- Kalibrering och utvärdering av Kustzonsmodellen
- Kalibrering och utvärdering av S-HYPE
- Källfördelning av näringsämnen i Vattenwebb
- Punktkällor och landtillrinning i Kustzonsmodellen
- Regleringspåverkan i sjöar och vattendrag
- Retention i S-HYPE
- Tillförlitlighet i beräkningarna
- Väder och atmosfärsdeposition i Kustzonsmodellen
-
Om tjänster i Vattenwebb
- Modelldata per område
- Data för delavrinningsområden - sötvatten
- Data för vattenförekomster - kustzon
- Data för vattenförekomster - kustzon
- Ladda ner modelldata hela Sverige
- Hydrologiskt nuläge
- Utvärdera modellresultat för sötvatten
- Analysverktyg för regleringar
- Anlagda våtmarker
- Damm- och sjöregister
- Historisk förteckning över Sveriges vattenfall
- Historiskt bildgalleri
- Klimatscenarier
- Ladda ner mätningar
- Snötyngd
- Vattenwebb arkiv
- Prognos med notifikation
- Utvärdera vattenprover
- Utvärdera modellresultat för saltvatten
- Analysverktyg för övergödning i kustzon
- Analys- och scenarioverktyg för övergödning i sötvatten
- Status hydrologisk regim
- Avrinningskartor
- Vanliga frågor om Vattenwebb
- Uppdateringar
- Bidra med data
-
Om data i Vattenwebb
- Hydrografi
- Vattenföring
- Vattenstånd
- Is på sjöar
- Vattendragstemperatur
-
Vattenwebb
- Luftkvalitet
- Solstrålning
- Om SMHIs data
-
Professionella tjänster
- Klimat och klimatanpassning
- Säkra samhällen
- Energi och energiomställning
-
Hållbara vattenresurser
- HYFO – beslutsunderlag vid planering av vattenresurser
- Stöd vid planering av åtgärder vid torka
- Deponidata med avdunstning
- Spridning och transport i vatten
- Underlag till omprövning av vattenkraft
- Vattenskyddsområde – för skydd av råvattnet
- Identifiering av områden med risk för erosion
- Vattenresurser för framtiden
- Tjänster för dricksvattensektorn
- Åtgärder för god ekologisk status i ytvattenförekomster
- Mätning i vatten
- SMHI Aqua
- Utredningar för myndigheter
- Hållbara städer
- Luftkvalitet
- Hållbara och säkra transporter
- Säkerhet och beredskap
- Statistik och data
-
Utbildningar
-
Kurs i klimatanpassning för dig som arbetar med skog
- Grundkurs: Klimatanpassning och klimatförändringar för dig som arbetar med skogen
- Fördjupningskurs
- Anmälan till fördjupningskurs: Klimatanpassning för dig som arbetar med skogen
- Kurser i klimatanpassning och klimatförändringar för dig som arbetar med skogen
- Grundkurs: Klimatförändringar för dig som arbetar med skogen
- Anmäl dig till kursen: Klimatanpassning för dig som arbetar med skogen
- Kurser i klimatförändringar och klimatanpassning för dig som arbetar med skogen
- Utbildning i meteorologi för vinterväghållare
- Utbildning inom meteorologi, flygväder och flygvädertjänst
- Utbildning inom klimat och klimatanpassning
- Anpassade kurser för andra myndigheter
-
Kurs i klimatanpassning för dig som arbetar med skog
-
Kunskapsbanken
-
Meteorologi
-
Artikelserie från Väder och Vatten om atmosfärens allmänna cirkulation
- Norra polcirkeln soligast i världen
- Kall snö strålar värme
- Solen värmer jorden - jorden värmer atmosfären
- Från sjöbris till monsun
- Den förunderliga corioliseffekten
- Jordrotationens yllemösse-effekt
- Den subtropiska Midgårdsormen
- Hästbredderna, passadvindarna och vädret i tropikerna
- El Niño och andra märkvärdigheter vid ekvatorn
- Fler märkvärdigheter kring ekvatorn
- Tropiska cykloner från Honduras till Norge
- Golfströmmen och skräpet i Sargassohavet
- Atmosfären rör sig av bara farten
- Från "Buys Ballots regel" till den geostrofiska vindlagen
- Det svänger om luften
- Friktionen påverkar vädret
- Ekmanspiraler och Ekmanpumpning
- Nattliga jetströmmar
- Vädret på våra breddgrader
- Varför lutar fronter?
- Varför driver molnen åt olika håll?
- Jetströmmarna som cykelhjul
- En grogrund för lågtryck
- Krafter i motverkan och samverkan
- Ett lågtryck börjar bildas
- Lågtrycket når sin kulmen
- Oväder i en tekopp?
- De nyckfulla sommarlågtrycken
- Svårförståeliga lågtryck
- Vinterhögtryck och kalla lågtryck
- Lågtryck och högtryck samverkar
- Fjärilar är inte huvudproblemet för väderprognoser
- Vad är en Rossbyvåg?
- Kan vi förstå atmosfärens rörelser?
- Atmosfärens cirkulation
- Dimma och fuktdis
- Halofenomen
- Kuriosa om väder
- Luftfuktighet
- Lufttryck
-
Meteorologiska modeller
- Dataassimilering
- De första stegen mot numeriska prognoser
- Ensembleprognoser
- Hur är en numerisk väderprognosmodell uppbyggd?
- Kalmanfiltrering av numeriska prognoser
- Kaos - centralt för väderprognoser
- Korta nederbördsprognoser - KNEP
- Markens roll i en numerisk prognosmodell
- Mesoskaliga modeller
- Molnparametrisering
- Nowcasting
- Numeriska prognosmodeller
- Observation eller beräknat värde?
- Observationssystem
- Olika rumsskalor
- Parametrisering
- Statistiska korrektioner av fel i numeriska prognoser
- Meteorologiska mätningar
- Moln
-
Molnklassificering
- Altocumulus - böljemoln
- Altostratus - skiktmoln
- Cirrocumulus - makrillmoln
- Cirrostratus - slöjmoln
- Cirrus - fjädermoln
- Cumulonimbus - bymoln
- Cumulus - stackmoln
- Lenticularis - linsformade moln
- Mammamoln
- Moln formade av gravitationsvågor
- Moln formade av Kelvin-Helmholtz vågor
- Molngator
- Molnrullar - volutus och arcus
- Nattlysande moln
- Nimbostratus - regnmoln
- Pärlemormoln - polarstratosfäriska moln
- Stratocumulus - valkmoln
- Stratus - dimmoln
- Virga - fallstrimmor
- Vågformade moln
- Nederbörd
-
Omfattande snöfall
- Snöfallet södra Norrland 1-3 februari 2018
- Snöfallet i södra Norrland 10-12 januari 2015
- Snöfallet i södra Norrland 5-6 december 2013
- Snöfallet i södra Norrland 30 november till 1 december 2012
- Snöfallet söder om Vänern 30 november till 1 december 2012
- Snöfallet i mellersta Norrland 9 december 2011
- Snöfallet 27-28 januari 2010
- Snöfallet i Gävle 4-7 december 1998
- Snöfallet i sydligaste Norrland, Svealand och norra Götaland 27-28 april 1995
- Snöfallet i norra Götaland 16-17 november 1995
- Snöfallet utmed mellersta Norrlandskusten 26-27 januari 1994
- Snöfallet i norra Lapplandsfjällen 12-13 mars 1993
- Snöfallet i västra Götaland vid nyår 1985-1986
- Snöfallet vid Smålandskusten 3-5 januari 1985
- Snöovädret i Skåne 13-18 februari 1979
- Snöfallet i Östergötland 6 - 7 december 1977
- Optiska fenomen
- Ozon
- Påverka vädret
- Radar
- Regn
- Satellit
- Skyfall och hagel
- Snö
- Snö- och isfenomen
- Solens upp- och nedgång
- Spridningsberäkningar
-
Stormar i Sverige
- Vem namnger stormar?
- Ingunn - februari 2024
- Louis - februari 2024
- Otto - februari 2023
- Malik - januari 2022
- Laura - mars 2020
- Alfrida, Jan, Julia och Mats januari-februari 2019
- Urd - december 2016
- Egon och Ole januari-februari 2015
- Freja, Gorm och Helga nov-dec 2015
- Simone, Hilde, Sven och Ivar okt-dec 2013
- Dagmar - Annandag jul 2011
- Första adventsstormen 2011
- Sommarovädret 2008
- Per - Januaristormen 2007
- Gudrun - Januaristormen 2005
- Hösten 1999 - Århundradets storm?
- Ölandsstormen 1985
- Orkanernas höst 1969
- Den svåra oktoberstormen 1967
- Oväder i januari 1954
- Nyårsstormen 1904/05
- Den stormiga julen 1902
- Yrväderstisdagen 1850
- Jämförelse av stormarna 1902, 1969 och 2005
- Strålning
-
Svenska lufttrycksrekord
- Högsta uppmätta lufttryck i Sverige i januari
- Högsta uppmätta lufttryck i Sverige i februari
- Högsta uppmätta lufttryck i Sverige i mars
- Högsta uppmätta lufttryck i Sverige i april
- Högsta uppmätta lufttryck i Sverige i maj
- Högsta uppmätta lufttryck i Sverige i juni
- Högsta uppmätta lufttryck i Sverige i juli
- Högsta uppmätta lufttryck i Sverige i augusti
- Högsta uppmätta lufttryck i Sverige i september
- Högsta uppmätta lufttryck i Sverige i oktober
- Högsta uppmätta lufttryck i Sverige i november
- Högsta uppmätta lufttryck i Sverige i december
- Lägsta uppmätta lufttryck i Sverige i januari
- Lägsta uppmätta lufttryck i Sverige i februari
- Lägsta uppmätta lufttryck i Sverige i mars
- Lägsta uppmätta lufttryck i Sverige i april
- Lägsta uppmätta lufttryck i Sverige i maj
- Lägsta uppmätta lufttryck i Sverige i juni
- Lägsta uppmätta lufttryck i Sverige i juli
- Lägsta uppmätta lufttryck i Sverige i augusti
- Lägsta uppmätta lufttryck i Sverige i september
- Lägsta uppmätta lufttryck i Sverige i oktober
- Lägsta uppmätta lufttryck i Sverige i november
- Lägsta uppmätta lufttryck i Sverige i december
-
Svenska nederbördsrekord
- Högsta årsnederbörd
- Minsta årsnederbörd och månadsnederbörd
- Högsta nederbörd i januari
- Högsta nederbörd i februari
- Högsta nederbörd i mars
- Högsta nederbörd i april
- Högsta nederbörd i maj
- Högsta nederbörd i juni
- Högsta nederbörd i juli
- Högsta nederbörd i augusti
- Högsta nederbörd i september
- Högsta nederbörd i oktober
- Högsta nederbörd i november
- Högsta nederbörd i december
-
Svenska rekord för medeltemperatur
- Högsta årsmedeltemperatur
- Högsta månadsmedeltemperatur i januari
- Högsta månadsmedeltemperatur i februari
- Högsta månadsmedeltemperatur i mars
- Högsta månadsmedeltemperatur i april
- Högsta månadsmedeltemperatur i maj
- Högsta månadsmedeltemperatur i juni
- Högsta månadsmedeltemperatur i juli
- Högsta månadsmedeltemperatur i augusti
- Högsta månadsmedeltemperatur i september
- Högsta månadsmedeltemperatur i oktober
- Högsta månadsmedeltemperatur i november
- Högsta månadsmedeltemperatur i december
- Lägsta årsmedeltemperaturer
- Lägsta månadsmedeltemperatur i januari
- Lägsta månadsmedeltemperatur i februari
- Lägsta månadsmedeltemperatur i mars
- Lägsta månadsmedeltemperatur i april
- Lägsta månadsmedeltemperatur i maj
- Lägsta månadsmedeltemperatur i juni
- Lägsta månadsmedeltemperatur i juli
- Lägsta månadsmedeltemperatur i augusti
- Lägsta månadsmedeltemperatur i september
- Lägsta månadsmedeltemperatur i oktober
- Lägsta månadsmedeltemperatur i november
- Lägsta månadsmedeltemperatur i december
-
Svenska snödjupsrekord
- Största snödjup i januari
- Största snödjup i februari
- Största snödjup i mars
- Största snödjup i april
- Största snödjup i maj
- Största snödjup i juni
- Största snödjup i juli
- Största snödjup i augusti
- Största snödjup i september
- Största snödjup i oktober
- Största snödjup i november
- Största snödjup i december
-
Svenska temperaturrekord
- Det svenska köldrekordet
- Temperaturrekord i Stockholm och Uppsala
- Högsta temperaturer i januari
- Högsta temperaturer i februari
- Högsta temperaturer i mars
- Högsta temperaturer i april
- Högsta temperaturer i maj
- Högsta temperaturer i juni
- Högsta temperaturer i juli
- Högsta temperaturer i augusti
- Högsta temperaturer i september
- Högsta temperaturer i oktober
- Högsta temperaturer i november
- Högsta temperaturer i december
- Lägsta temperaturer i januari
- Lägsta temperaturer i februari
- Lägsta temperaturer i mars
- Lägsta temperaturer i april
- Lägsta temperaturer i maj
- Lägsta temperaturer i juni
- Lägsta temperaturer i juli
- Lägsta temperaturer i augusti
- Lägsta temperaturer i september
- Lägsta temperaturer i oktober
- Lägsta temperaturer i november
- Lägsta temperaturer i december
-
Svenska vindrekord
- Högsta vindhastigheter i januari
- Högsta vindhastigheter i februari
- Högsta vindhastigheter i mars
- Högsta vindhastigheter i april
- Högsta vindhastigheter i maj
- Högsta vindhastigheter i juni
- Högsta vindhastigheter i juli
- Högsta vindhastigheter i augusti
- Högsta vindhastigheter i september
- Högsta vindhastigheter i oktober
- Högsta vindhastigheter i november
- Högsta vindhastigheter i december
-
Temperatur
- Extrema temperaturvariationer
- Hur mäts lufttemperatur?
- Jordtemperatur
- Järnnätter
- Temperaturen är ofta lägst i gryningen
- Temperatur under året och dygnet
- Tropiska nätter och tropiska dygn
- Upplevd temperatur
- Vad är isdygn och frostdygn?
- Varför är det kallt uppe på berg?
- Vilken är den vanligaste lufttemperaturen?
- Värmebölja
- Årets kallaste dag
- Tidiga och sena snöfall
-
Tropiska cykloner
- Faktorer som krävs för att en tropisk cyklon skall kunna bildas
- Historiska tropiska cykloner
- Hur får de tropiska cyklonerna sina namn?
- Klassificering av tropiska cykloner
- Orkanens öga
- Tropiska orkaner kan påverka vädret i Sverige
- Vad skiljer tropiska cykloner från våra vanliga svenska stormar?
- Var bildas tropiska cykloner?
- UV-strålning
-
Varningar och meddelanden
- Varningstjänster på smhi.se och i SMHIs väderapp
- SMHIs meddelanden
- Uppföljning av vädervarningar
- Meddelande om höga temperaturer
- Meddelande om risk för vattenbrist
- Meddelande om brandrisk
- Varning för nedisning till havs
- Varning för medelvind till havs
- Varning för stark kyleffekt
- Varning för höga temperaturer
- Varning för höga flöden
- Varning för översvämning
- Varning för åskoväder
- Varning för regn
- Varning för plötslig ishalka och isbeläggning
- Varning för vind i kombination med snöfall på kalfjället
- Varning för snöfall
- Varning för vind på kalfjället
- Varning för vind
- Varning för lågt vattenstånd
- Varning för högt vattenstånd
- Varning för snöfall i kombination med vind
- Vind
-
Vindfenomen
- Fallvindar
- Kraftiga stoftvirvlar i Sverige 1991-2024
- Santa Ana vind
- Sjöbris - en sval bris soliga sommardagar
- Stoftvirvlar
- Tromber
- Tromber och fallvindar i Sverige 1990-1999
- Tromber och fallvindar i Sverige 2000-2009
- Tromber och fallvindar i Sverige 2010-2014
- Tromber och fallvindar i Sverige 2015-2019
- Tromber och fallvindar i Sverige 2020-
- Turbulens - byig vind
-
Väderprognoser
- Att förutsäga väder - en mycket kort historik
- Brandriskprognoser
- Flygvädertjänsten
- Hur mäts prognosers träffsäkerhet?
- Kan man lita på väderprognoser?
- Kustvädersträckor och sjöväderområden
- Lågtrycksbanor över Europa
- Om Brandriskprognoskartor
- Ortsprognoser – del i helheten
- Representativitet
- Så gör SMHI en väderprognos
- Trafikväder
- Vad betyder SMHIs vädersymboler?
- Varför stämmer inte alltid prognoserna?
- Väderspråk: vad betyder orden?
- Vädervarningar för samhällsaktörer
-
Årstider
- Årstidernas ankomst
- Vinter
- Vår
- Sommar
- Höst
- Samiskt nationaldagsväder den 6 februari
- Skottår
- Skottdagsväder
- Nyckfulla sommarskurar
- Påskväder
- Semesterväder - vad säger statistiken?
- Nyårsväder
- Valborgsväder
- Luciaväder
- Brittsommar
- Aprilväder
- Indiansommar
- Nationaldagsväder
- Julväder
- Midsommarväder
- Vasaloppsväder genom tiderna
- Åska
-
Artikelserie från Väder och Vatten om atmosfärens allmänna cirkulation
-
Hydrologi
- De stora sjöarna
-
Historiska torrperioder
- 2023 – Variationsrikt år avseende vattenföring
- 2022 - Långvarigt nederbördsunderskott
- 2018 – Stora variationer, snabbt upp och snabbt ned
- 2017 – Låga nivåer men sommarnederbörd
- 2016 – Långsiktigt underskott och låga nivåer
- 2003 - Låga flöden Norrland och Svealand
- 1992 - Försommartorkan i södra Sverige
- 1974–1976 Torrår
- 1959 - Varm sommar och mycket låga nivåer till hösten
- 1955 - Mycket varm sommar
- 1947 - Lite snö och torr sommar
- 1933 - Hela landet drabbat
- 1914 - Torka i mellersta Sverige
- 1868 - Ett av nödåren
-
Historiska översvämningar
- 2023 - Översvämningar efter ovädret Hans
- 2023 - Vinterflöden i södra Sverige
- 2023 - Kraftig vårflod i Torneälven
- 2021 - Sommaröversvämningar i östra Götaland och Svealand
- 2021 - Skyfall i Gävle
- 2020 - Höga vinterflöden i Götaland
- 2018 - Kraftig vårflod i norra Sverige
- 2017 - Skyfall Söderhamn och Karlskoga
- 2016 - Vårflod norra Svealand
- 2015 - Skyfall Hallsberg
- 2014 - Vårflod Klarälven
- 2014 - Skyfall i Malmö
- 2014 - Höstflöden i Bohuslän
- 2013 - Vårflod Uppland
- 2013 - Vårflod norra Norrland
- 2012 - Sommaröversvämningar i Silverån
- 2011 - Höga flöden i Västra Götaland
- 2010 - Vårflod södra Sverige
- 2010 - Snabb vårflod i Norrland och norra Svealand
- 2008 - Höga flöden och islossning under vårfloden
- 2007 - Översvämningar i Götaland under högsommaren
- 2007 - Beskedlig vårflod utom i nordöstra Norrland
- 2006 - Översvämningar och jordskred i västra Götaland
- 2006 - Vårflod i södra Sverige
- 2006 - Vårfloden i norra Sverige
- 2006 - Skyfall orsakade ras vid Ånn
- 2005 - Varmt väder gav intensiv vårflod i fjällen
- 2005 - Hög vårflod i Torneälven
- 2005 - Höga flöden i stormen Gudruns spår
- 2004 - Sommarflöden i norr och söder
- 2004 - Skyfall i Värmland
- 2004 - Ett sommarflöde från Kebnekaise till Bottenviken på 6 dygn
- 2003 - Sommarflöden i Småland
- 2002 - Skyfall på Orust
- 2002 - Extrema vattenflöden i södra Götaland
- 2001 - Översvämningar i Sundsvallstrakten
- 2001 - Sommarnederbörd orsakade översvämningar över östra Svealand och södra Norrland
- 2000 - Översvämningarna i södra Norrland i juli
- 2000 - Höstflöde i Värmland och Dalarna
- 2000 - Extrem vattennivå i Glafsfjorden
- 2000-2001 Hög vattennivå i Vänern
- 1999 - Hög vattennivå i Vättern
- 1997 - Översvämningar i Pitetrakten
- 1997 - Regnkatastrofen på Fulufjället
- 1996 - Östergötland och nordöstra Småland i juli
- 1995 - Vårflod i södra Sverige
- 1995 - Extrem vårflod i norra Sverige
- 1993 - Extrema sommarflöden i Norrlandsälvar
- 1989 - Sommarflöden i Luleälven
- 1986 - Vårflöde i Dalarna och Hälsingland
- 1985 - Snösmältning efter extremt mycket snö på Smålandskusten
- 1985 - Höstflöde i Dalarna och Hälsingland med dammras i Noppikoski
- 1984, 1985, 1986 - Svåra islossningar i Torneälven
- 1980 - Kritiskt vinterflöde i norra Skåne
- 1977 - Extrem vårflod i Bergslagen
- 1973 - Dammolycka i Sysslebäck
- 1968 - Extrem vårflod i Torneälven
- 1966 - Hastig vårflod
- 1951 - Kraftig vårflod i Götaland
- 1943 - Rekordstor vårflod i Ångermanälven
- 1938 - Spölandskatastrofen
- 1924 - Översvämningar på många håll i hela landet
- 1922 - Hög vårflod i Luleälven och Piteälven
- 1919 - Översvämningar i Norrland
- 1916 – Extrem vårflod i Dalälven, Gavleån och Klarälven
- 1905 - Tappningskatastrof, Arpojaure/Arpujärvi i Kiruna kommun
- 1904 - Extremt vattenstånd i Mälaren
- 1900 - Översvämning i Fyrisån
- 1879 - Runinskrift avslöjar vårflod
- 1860 - 1800-talets värsta översvämningar i Dalälven inträffar
- 1684 - Kraftig vårflod i Söderköping översvämmar kyrka
- 1677 - Svår islossning i Torneälven
- 1666 - Historisk översvämning i Falun
- 1649 - Olsmässofloden i Östergötland
- 1617 - Islossning i Torneälven
- 1596 - Ett krisens år i Örslösa på Kålland
- 1400 - Söderköpingsborna flyr upp på Ramunderberget
- Hydrografiska data
- Is på sjöar och vattendrag
- Klimateffekter i sjöar och vattendrag
-
Mänsklig påverkan på Sveriges hydrologi
- Flottning
- Kanaler
- Markavvattning - Så leds vatten bort
- Påverkan på vattendrag - en historik över markavvattning
- Regleringars påverkan på risken för översvämning
- Rändåsprutt'n - ett hydrologiskt fenomen
- Stuor Muorkke, Stora Sjöfallet
- Utbyggnad av vattenkraften - en historik
- Vattenreglering och vattenkraft
- Mätning av flöde och vattenstånd
- Sveriges sjöar
- Sveriges vattendrag
- Torka
- Vattenbalans och vattnets kretslopp
- Vattenföring
- Våtmarker
- Översvämningar
-
Oceanografi
- Alger
- Haven runt Sverige
- Havsmiljö
- Högvattenhändelser i Sverige
- Is till havs
- Klimateffekter i havet
-
Mätningar i havet
- Alkalinitet – viktig för att förstå försurningen
- Bottenmätsystem
- Ferrybox - mätningar från fartyg
- Havsbojar
- Havsobservationer
- Humus – färgar havet brunt
- Klorofyll – ett mått på mängden växtplankton
- Kustbojar
- Mätning av vattenstånd
- Mätning och beräkning av vågor
- Närsalter – algernas mat
- pH-värde
- Salinitet
- Stationslista vattenstånd
- Svavelväte
- Syre
- Vågbojar
- Oceanografiska modeller
- Storskalig oceanografi
- Vattenstånd i havet
- Vattenstånd och klimat
- Vågor
-
Klimat
- Extremer
- Fenologi
- Förhistoriskt klimat
- Historiskt klimat
- Jordens klimat
- Klimateffekter
- Klimateffekter i havet
- Klimateffekter i sjöar och vattendrag
- Klimatet förändras
-
Klimatet i Sveriges landskap
- Blekinges klimat
- Bohusläns klimat
- Dalarnas klimat
- Dalslands klimat
- Gotlands klimat
- Gästriklands klimat
- Hallands klimat
- Hälsinglands klimat
- Härjedalens klimat
- Jämtlands klimat
- Lapplands klimat
- Medelpads klimat
- Norrbottens klimat
- Närkes klimat
- Skånes klimat
- Smålands klimat
- Södermanlands klimat
- Upplands klimat
- Värmlands klimat
- Västerbottens klimat
- Västergötlands klimat
- Västmanlands klimat
- Ångermanlands klimat
- Ölands klimat
- Östergötlands klimat
-
Klimatmodeller och scenarier
- Hur fungerar en klimatmodell?
- Hur tas klimatscenarier fram?
- Klimatscenarier används för hydrologiska effektstudier
- Klimatscenarier och väderprognoser
- Markmodeller i klimatberäkningar
- RCP scenarier
- SSP-scenarier
- Vad betyder nedskalning?
- Vad är DBS-metoden?
- Vad är en global klimatmodell?
- Vad är en klimatmodell?
- Vad är en regional klimatmodell?
- Vad är ett klimatscenario?
- Varför finns klimatscenarier?
- Klimatpåverkan
- Kortlivade klimatpåverkande ämnen
- Normaler
- Sveriges klimat
- Vattenstånd och klimat
-
Från dåtid till nutid
-
Historisk återblick
- Hydrologiska tjänstens historia
- Från Hydrografiska byrån till SMHI
- HBV-modellen 1972
- 1975 SMHIs huvudkontor flyttar till Norrköping
- 1984 SMHIs första väderradar
- Bergenskolan
- Det meteorologiska stationsnätets historia
- Kvinnliga stormvarnare
- MCA-personal 1918
- Ny organisation och nytt namn 1945
- Oceanografi - en historisk återblick
- SMHI i årtal
- Spridning av prognoser - historik
- Utbyte och analys av väderobservationer - historik
- Vädersignalering med koner, klot och flaggor
- Vägen till Kräckelbäcken
- Äldre prognosdistrikt i land- och sjörapporten
-
Historiska personer
- Alf Nyberg
- Anders Ångström
- Axel Wallén
- Birgitta Raab, Sveriges andra kvinnliga hydrolog
- Carl-Gustaf Rossby
- Esten Sundvallson
- Gaspard Gustave Coriolis
- Gunlög Wennerberg, SMHIs tredje kvinnliga hydrolog
- Johan Wilhelm Sandström och hans efterlämnade ljusbilder
- Jonas Westman, Sulitelma och fotogrammetri
- Malin Falkenmark, SMHIs första kvinnliga hydrolog
- Nils Ekholm
- Oscar Rygård - en flitig observatör
- Renate Schäffer -Första kvinnliga meteorologen vid SMHI
- Robert Rubenson
- Sveriges första kvinnliga väderobservatörer
- Tor Bergeron
-
Historisk återblick
- Väder, vatten och klimat för unga och lärare
-
Meteorologi
-
Forskning
- Om oss
- Ämnen
- Forskningsprojekt
- Forskningsartiklar
- Modeller och data
- Nyheter
- Blogg
- Podd
-
Om SMHI
- SMHIs uppdrag - med samhällsnytta i fokus
- SMHIs organisation
- Samverkan nationellt och internationellt
- Regeringsuppdrag och remissvar
- Press
- SMHIs hantering av personuppgifter och integritetspolicy
- För leverantörer, kunder och samarbetspartners
-
Om webbplatsen
- Kakor och personuppgifter
-
Tillgänglighet
- Rapportera bristande tillgänglighet
-
Tillgänglighetsredogörelser
- Tillgänglighetsredogörelse för smhi.se
- Tillgänglighetsredogörelse för SMHI Öppna data
- Tillgänglighetsredogörelse för Lathund för klimatanpassning
- Tillgänglighetsredogörelse för Nationella emissionsdatabasen
- Tillgänglighetsredogörelse för Nationella expertrådet för klimatanpassning
- Tillgänglighetsredogörelse för Nationell modellering av luftkvalitet
- Tillgänglighetsredogörelse för Referenslaboratoriet för luftkvalitet – modeller
- Tillgänglighetsredogörelse för Shark
- Tillgänglighetsredogörelse för SMHI Vattenwebb
- Tillgänglighetsredogörelse för SMHI Väder (mobilapp)
- Tillgänglighetsredogörelse portal för datavärdskap luftkvalitet
- SMHIs policy för sociala medier
- Upphovsrätt på SMHIs webbplats
- Publika samarbetsverktyg
- RSS på smhi.se
-
Jobba på SMHI
- Lediga tjänster
-
Möt våra medarbetare
- Ana, Miljöingenjör inom meteorologisk och oceanografisk fysik
- Anders, HR-specialist
- Anna, Hydrolog
- Camilla, Meteorolog och luftmiljöforskare
- Fredrik, Vetenskaplig programmerare
- Goran, Medarbetare i servicedesk
- Jafet, Forskare inom hydrologi
- Jonas, systemutvecklare
- Lena, Fälthydrolog
- Linus, Prognosmeteorolog
- Louise, Lönespecialist och systemförvaltare
- Magnus, Konsult inom meteorologi
- Martin, UX/UI-designer
- Niloofar, Releaseansvarig på IT
- Nina, Prognoshydrolog
- Stina, Flygmeteorolog
- Örjan, Oceanograf
- SMHI som arbetsplats
- Yrken
- Kontakta SMHI
- Publikationer från SMHI
- Tema
Värmeböljor i Sverige
Uppdaterad
❘Publicerad
- Författare:
- Gunn Persson och Lennart Wern
- Publicerad:
- 21 juni 2011
- Värmeböljor i Sverige Pdf, 1 MB.
(pdf, 1 MB)
I Sverige är värmeböljor, definierade utifrån en absolut temperatur, ganska ovanliga jämfört med Sydeuropa. Vi är dock anpassade till ett kallt klimat vilket innebär att normal värme i andra länder upplevs som besvärande varmt här. Faktablad nummer 49.